Uppgifterna kommer på fredagsförmiddagen.

Den högt uppsatta ryska generalen Vladimir Alekseyev har skjutits flera gånger i Moskva.

Han har nu förts till sjukhus, rapporterar BBC.

General skjuten

Aleksejev fördes omedelbart till sjukhus efter attacken i ett bostadshus i stadens nordvästra utkanter, och hans tillstånd är okänt.

Generalen är den näst högsta chefen inom Rysslands militära underrättelsetjänst GRU, och är den senaste i raden av högt uppsatta militärer som måltavla i huvudstaden sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes för nästan fyra år sedan. 

Han belades med sanktioner av EU efter att GRU anklagats för att ligga bakom nervgiftsattacken i brittiska Salisbury 2018.

Enligt initiala uppgifter ska skytten ha lämnat platsen – och det finns ingen information om att personen har gripits.

Oklart ännu

Det är i nuläget oklart om Ukraina ligger bakom skjutningen.

Men det är inte första gången som högt uppsatta ryssar dödas i Moskva.

Så sent som i december dödades Fanil Sarvarov, chef för den ryska generalstabens avdelning för operativ utbildning, i en bilbombning i den ryska huvudstaden, enligt Kyiv Independent.

Fortsätter försöka

Samtidigt kommer uppgifter om att Kreml försöker få USA och Europa att sluta tänka på säkerhetsgarantier för Ukraina.

– Kreml letar efter nya narrativ för att försöka övertyga USA och Europa att inte gå med på säkerhetsgarantier för Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Avvisar idén

ISW fortsätter.

– Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov använde en intervju med den statliga ryska mediekanalen Russia Today den 4 februari för att ännu en gång avvisa västvärldens säkerhetsgarantier för Ukraina, uppger tankesmedjan.

– Lavrov hänvisade till en färsk rapport från Financial Times som skisserar det rapporterade avtalet om säkerhetsgarantier i flera lager som USA, Europa och Ukraina har diskuterat för att bemöta en eventuell rysk invasion av Ukraina efter kriget.

Foto: A. Almov

Text: Redaktionen

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen