Danmark har varit hårt pressat den senaste tiden på grund av Donald Trumps hot mot Grönland.

Nu varnar Mette Frederiksen för att Europa och Nato inte gör tillräckligt för att garantera sin säkerhet och sitt försvar.

”Måste beväpna oss nu”

Förra året kom Natoländerna överens om att fem procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035.

Men det är för sent, varnar Mette Frederiksen, enligt Kyiv Post. Tidsplanen är för utdragen.

– Jag är ledsen att säga att det skulle vara för sent. Jag tror att det viktigaste är att beväpna oss igen nu, säger den danska statsministern, enligt tidningen.

Europa måste kunna försvara sig mot Ryssland, men måste samtidigt minska sitt beroende av USA, menar Frederiksen.

Detta efter att Donald Trump hotat med att annektera Grönland, som är danskt territorium.

Även USA själva har krävt att europeiska Natoländer ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, vilket det nya 5-procentsmålet är ett resultat av.

En ny världsordning

Men Frederiksen menar alltså att det måste gå snabbare, och menar att det har uppstått en ny världsordning som Europa måste anpassa sig efter.

– Världsordningen som vi känner den är över och jag tror inte att den kommer att återvända, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Europeiska länder skar ner på sina försvarsutgifter under många år innan Ryssland invaderade Ukraina.

Detta var ett ”dåligt misstag”, menar den danska statsministern, och understryker att Ryssland ”inte vill ha fred med Europa”.

Trots spänningarna mellan Danmark och USA framhåller Frederiksen också att Europa och USA måste hålla ihop.

Håller med Natochefen

Natochefen Mark Ruttes ord nyligen om att Europa inte kan försvara sig utan USA:s hjälp väckte starka reaktioner, men Frederiksen verkar delvis vara inne på samma linje.

Att stå ensamt militärt skulle vara ”extremt svårt” för Europa i nuläget, menar hon.

– För när man tittar på underrättelseverksamhet, kärnvapen och så vidare, är vi beroende av USA. Men jag tror att vi kan göra mer än vad som sägs offentligt just nu, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

I de återkommande amerikansk-israeliska attackerna mot Iran har en rysk byggnad träffats.

Det handlar om Rysslands konsulat i miljonstaden Isfahan, Irans tredje största stad, som ska ha träffats under helgens omfattande attacker från den anfallande alliansen, rapporterar oberoende Moscow Times.

– Fönsterna i kontorsbyggnaden och bostadslägenheterna krossades, och flera anställda kastades bakåt av tryckvågen, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, rapporterar tidningen.

Enligt uppgifter från Kreml ska inga ryssar ha skadats allvarligt i attacken.

”Uppenbart brott”

Attacken utgör ett ”uppenbart brott” mot internationella regler, menar Zakharova.

Sedan tidigare har Ryssland, som är en allierad till Iran, krävt att attackerna i Mellanöstern ska upphöra, och diktatorn Vladimir Putin har uttryckt sitt stöd till den islamistiska regimen.

Men det är oklart om Ryssland bidragit med något konkret stöd till Iran.

– Washington Post rapporterade förra veckan att Ryssland delar underrättelser med Iran för att hjälpa dem att rikta in sig på amerikanska styrkor i Mellanöstern, rapporterar Moscow Times.

– Men det särskilda sändebudet Steve Witkoff hävdar nu att Kremls tjänstemän försäkrat honom att Moskva inte lämnat någon information till den iranska militären.

USA och Ryssland i samtal

I veckan har Donald Trump och Vladimir Putin haft telefonkontakt.

De två världsledarna diskuterade enligt uppgift både kriget i Ukraina och kriget i Mellanöstern.

Den ryske diktatorn ska ha kommit med ett erbjudande till den amerikanske presidenten, att försöka hjälpa till att lösa konflikten med Iran, rapporterar RBC Ukraine.

Men det erbjudandet tackade Trump nej till.

– Vi pratade naturligtvis då om Mellanöstern, och han vill vara hjälpsam. Jag sa: ”Du skulle kunna vara mer hjälpsam genom att få slut på kriget mellan Ukraina och Ryssland. Det skulle vara mer hjälpsamt”, säger den amerikanska presidenten, enligt tidningen.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen