Kreml behöver pengar akut: vill skrota 20 år gammal lag

2026 01 27

Ryssland behöver få in 3,2 biljoner rubel till statskassan.

Det motsvarar ungefär 384 miljarder svenska kronor.

Pengarna behöver samlas in via skatter under 2026 för att öka intäkterna till budgeterade 40,28 biljoner rubel, samtidigt som kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Då drar Rysslands finansminister Anton Siluanov till med ett kreativt förslag, uppger Moscow Times och Kommersant.

Enligt källor till den senare tidningen har finansministern föreslagit till Vladimir Putin att Ryssland legaliserar onlinekasinon, någonting som varit förbjudet sedan 2006.

Ett “enhetligt register” för spelinsatser ska samtidigt inrättas och en skatt på minst 30 procent av omsättningen ska införas för verksamheterna.

Omsätter 2 miljarder

Illegala onlinecasinon uppskattas idag omsätta omkring 2 miljarder dollar per månad, menar Yuri Krasovsky, ordförande för bookmakern Liga Stavok.

– Det innebär en förlust av riktade avgifter på 2,25 procent av insättningarna, det vill säga 600 miljoner dollar per år, eller omkring 50 miljarder rubel, som skulle kunna användas till att utveckla nationell idrott, barn- och ungdomsidrott samt breddidrotten i Ryssland, säger han enligt Moscow Times.

Men en legalisering kan inte ske villkorslöst.

Det säger Vasily Riy, vd för Association for the Protection of Gambling and Lottery Participants’ Rights.

– Att legalisera onlinecasinon är ett verktyg för att bekämpa den illegala marknaden, men det är inte det enda. Legaliseringspraxis i många länder, i olika former, visar att effekten utan ordentlig statlig tillsyn kan vara kontraproduktiv, säger experten till den ryska exiltidningen.

Stora skattehöjningar

Det ryska finansdepartementet räknar sedan tidigare med att samla in 1,2 biljoner rubel genom att höja momsen till 22 procent. Det är den högsta skattesatsen i Ryssland sedan början av 1990-talet. 

Ytterligare 200 miljarder rubel ska in genom en “radikal skattereform för småföretag”, skriver Moscow Times.

Den 1 september införs även en ny teknikskatt som ska generera statliga intäkter på 200 miljarder rubel under tre år.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

31 juli 2026

Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

2026 07 31

En rysk missil har slagit ner.

Ryssland slår dagligen till mot Ukraina.

Kyjivs befolkning går inte säker från de massiva attackerna, och stor förödelse har återkommande rapporterats från landets största stad.

Nu har en rysk missil slagit ner i en drönarfabrik i huvudstaden, rapporterar The Guardian.

Anläggningens ägare är det amerikanska företaget Terminal Autonomy.

– Attacken mot anläggningen verkar vara första gången i kriget som Moskva riktat in sig på ett amerikanskt företag, uppger tidningen.

Baserat i USA

Företaget Terminal Autonomy är registrerat i Delaware i USA och tillverkar långdistansdrönare som är bra på att motstå ryska störningssignaler.

Varken Terminal Autonomy, USA eller det ukrainska försvarsministeriet har ännu kommenterat attacken.

Inga dödsfall ska ha skett till följd av attacken.

Bryr sig inte

Enligt Anthony Vinci, en tidigare amerikansk underrättelsemilitär, är det inte oväntat att Ryssland slår till mot anläggningar med utländska ägare.

– Ryssarna bryr sig inte om vem som äger tillverkningsanläggningen. Det är fortfarande ett mål. De bryr sig inte om det är amerikanskt eller någon annans, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Finlands kupp mot Ryssland – blir avskärmat

Kan attackera Patriotanläggning

I början av juli avslöjade Donald Trump att han planerade att ge Ukraina licens för att tillverka det amerikanska Patriotluftvärnet.

Om produktionen i Ukraina blir verklighet kommer Ryssland sätta fabriken som måltavla, menar Anthony Vinci.

– Jag tror att om Patriot eller något amerikanskt system tillverkades i Ukraina skulle ryssarna rikta in sig på den tillverkningsanläggningen, säger han, enligt tidningen.

Trump är osäker

För några veckor sedan sade Donald Trump att en ukrainsk licens för tillverkning av Patriot var nära. Nu har den amerikanske president återigen blivit osäker i frågan.

– Det är ett mycket extraordinärt vapen, och vi måste vara lite försiktiga med vem vi licensierar till. Vi licensierar egentligen inte utrustning, säger han, enligt tidningen.

LÄS MER: POLEN: Vi har 100 dagar på oss – det är 50/50

Foto: White House Official Photographer resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

30 jul 2026

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen