Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

2026 01 19

Donald Trumps hot har fått Grönlands invånare att rusa till butikerna.

Omvärlden bevakar nu den allt mer komplicerade situationen.

Donald Trump fortsätter att trycka på i sina ambitioner att ta över Grönland.

Det har fått grönlänningarna att rusa till butikerna och köpa saker som förberedelse för en potentiell militär invasion, rapporterar RBC Ukraine med hänvisning till CNN.

Rusar till butikerna

I Grönlands huvudstad Nuuk har efterfrågan på överlevnadsutrustning och hållbara livsmedel ökat kraftigt.

Detta till följd av en växande oro bland invånarna för en eventuell amerikansk inblandning. 

Lokala återförsäljare uppger att invånare aktivt köper campingkök, mat med lång hållbarhet och frystorkade måltider.

Ångest på ön

Butiksägare kopplar försäljningsboomen till en allmän oro för potentiella militära hot och en mer utbredd instabilitet.

Detta i samband med att USA:s president återupprepar sina krav.

– Nato har sagt till Danmark i 20 år att “ni måste få bort det ryska hotet från Grönland”, skriver den amerikanske presidenten i sin senaste uppdatering på Truth Social.

– Tyvärr har Danmark inte kunnat göra något åt det. Nu är det dags, och det kommer att bli gjort!!!

Amerikanerna säger nej

Samtidigt visar en ny undersökning att Donald Trump har mycket begränsat stöd hos den amerikanska befolkningen vad gäller övertagandet av den danska ön.

30 procent av amerikanerna vill att Trump ska använda federala medel för att köpa Grönland, visar undersökningen som genomförts av CBS News, medan 70 procent säger nej till det.

Tydligt besked

Samtidigt stöttar bara 14 procent av befolkningen att Trump tar till militärt våld för att få ön – medan 86 procent är emot draget.

97 procent av demokraterna är emot militärt övertagande av ön – och 70 procent av republikanerna.

69 procent av alla tillfrågade tror att ett sådant drag kommer att leda till att USA försvinner från Nato och att det skulle destabilisera världen.

Foto: Visit Greenland

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

21 april 2026

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen