I början av nästa månad kommer Frankrike att öppna ett konsulat på Grönland.

Planerna har funnits under ett års tid, men timingen är en tydlig markering mot de amerikanska ambitionerna att få kontroll över territoriet.

Det uttrycker inte minst den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot.

– Det är en politisk signal som kopplas till en önskan om att vara mer närvarande på Grönland, inklusive inom det vetenskapliga området, säger ministern enligt AFP och tillägger sedan:

– Grönland vill inte ägas, styras eller integreras i USA. Grönland har valt Danmark, Nato och EU.

Lovar gemensamt svar

Bekräftelsen av det franska konsulatet kommer blott en vecka efter att Barrot gått ut med att Frankrike samarbetar med andra EU-allierade för att samla en gemensam reaktion på Donald Trumps hot om att ta över Grönland.

– Oavsett formen av hot och dess källa har vi påbörjat arbetet vid Quai d’Orsay (gatan för Frankrikes utrikesdepartement, red. anm.) för att förbereda oss för att svara och inte att svara ensamma, sade den franska ministern förra veckan enligt Politico.

"Mästerförhandlaren" till Vita huset

På onsdagen kommer Grönlands och Danmarks utrikesministrar Vivian Motzfeldt respektive Lars Løkke Rasmussen att träffa den amerikanska motsvarigheten Marco Rubio samt vicepresident JD Vance i Vita huset.

Just Lars Løkke Rasmussen beskrivs som en mästare på att förhandla, rapporterar Ekstra Bladet.

Enligt Hans Engells, politisk kommentator i Danmark, har ministern en “unik förhandlingsenergi”.

– Løkke har visat att, oavsett alla sina brister och svagheter och slapphet och humor och egenheter, att vid ett förhandlingsbord, oavsett om det är i Köpenhamn, Bryssel eller Washington, är han fantastisk, säger Hans Engells till tidningen.

– Han kan diplomatins regler och vet exakt när han ska höja intensiteten, och när han ska provocera fram drama och konfrontation, men också när han ska sänka intensiteten, och när det gäller att dosera saker rätt. Men han är också modig.

Mötet väntas inledas klockan 16.30 svensk tid.

Foto: Visit Greenland resp Nato

Text: Redaktionen

På lördagsmorgonen började USA och Israel attackera Iran.

Iran har slagit tillbaka och skickat missiler mot Israel och uppgifter kommer samtidigt om explosioner i länder som Bahrain och Förenade Arabemiraten.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att brittiska plan är i luften i Mellanöstern – men menar att de inte ägnar sig åt offensiva uppgifter, rapporterar BBC.

Brittiska plan i luften

Keir Starmer säger att brittiska flygplan "befinner sig i luften idag" i Mellanöstern.

Detta "som en del av samordnade regionala defensiva operationer för att skydda vårt folk, våra intressen och våra allierade".

Han säger också att Storbritannien har höjt skyddet för brittiska baser och personal till sin högsta nivå.

“Gör vad vi kan”

Starmer säger att Storbritannien har en rad defensiva förmågor i regionen som nyligen har förstärkts.

– Vi sträcker oss även ut till brittiska medborgare i regionen och gör allt vi kan för att stödja dem. Det är livsviktigt att vi förhindrar ytterligare eskalering och återgår till en diplomatisk process, säger han.

Det har hänt

USA och Israel har inlett en omfattande attack mot Iran, som president Donald Trump säger kan ödelägga landets militär, utplåna dess militära program och till och med  kunna störta dess regim. 

I en video på Truth Social anklagar Trump Iran för att ha avvisat ”varje möjlighet att avsäga sig sina kärnvapenambitioner” och säger att USA ”inte står ut längre”, rapporterar CNN.

Irans svar

Som svar har den iranska regimen inlett en våg av attacker utan motstycke över hela Mellanöstern, riktade mot flera länder som hyser amerikanska militärbaser. 

Explosioner har hörts från Dubais stränder till Dohas gator, i vad som enligt CNN skulle kunna vara “de inledande salvorna i ett krig som hotar att sluka hela regionen”.

– Medan de amerikanska attackerna i juni var över på några få timmar, har källor uppgett för CNN att den amerikanska militären denna gång planerar för flera dagars attacker, vilket tyder på mer omfattande mål.

Foto: S. Dawson No 10 Downing

Text: Redaktionen

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen