Kvinna har förlorat 100 000 kronor – polisen går ut med varning

2026 01 13

En kvinna i Göteborg har blivit av med 100 000 kronor.

Bedragare är i farten igen.

Den här gången kommer larmet från Västsverige – där polisen har noterat en rad bedrägeriförsök av samma karaktär under den senaste tiden.

Därför går polisen nu ut med en skarp varning till allmänheten för att förhindra ytterligare bedrägerier.

Polisen varnar

Fallen har inträffat i Borås- och Göteborgsområdet de senaste dagarna och haft liknande tillvägagångssätt.

– Brottsoffret blir uppringt och påstås ha blivit utsatt för ett bedrägeriförsök, förklarar polisen.

– Ett försök uppringaren påstår sig kunna stoppa genom att – under pågående samtal – skicka någon att hämta offrets kreditkort/kod.

Förlorade 100 000 kronor

På detta sätt misstänks en kvinna i Göteborg under måndagskvällen ha blivit av med över 100 000 kronor till bedragare. 

– Polisen vill återigen uppmana allmänheten till att INTE lämna ifrån sig sådana här saker till okända och att VÅGA VARA OTREVLIG om man blir uppringd av någon som kommer med liknande påståenden – och helt enkelt lägga på, understryker polisen.

Försöker stressa

Genom att förespegla att det är bråttom och hålla igång telefonsamtalet misstänks gärningspersonerna vilja minska möjligheterna för brottsoffret att kontrollera sanningshalten i påståendena och slå larm.

Bedrägeriförsöken i Västsverige är de senaste i en bedrägerivåg som har ställt till det ordentligt under de senaste åren.

På olika sätt

Bedragarna kan ta kontakt med tilltänkta brottsoffer genom att knacka dörr, ringa upp, skicka sms eller skicka mejl.

Den som känner sig osäker kan läsa instruktioner från banker och polisen om hur man undviker att bli bedragen.

Att dubbelkolla mejl och sms, inte svara okända personer som ringer upp och inte lämna känslig information som bankuppgifter är bland de vanligaste rekommendationerna.

Ofta kan saker som stavfel, märkliga mejladresser eller osammanhängande meningar avslöja en bedragare som skickar mejl eller sms.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Upprop mot Trump – ”Detta hör inte hemma i USA”

2026 01 12

En rad tunga ekonomiska röster vänder sig mot Trump.

Federal Reserves ordförande Jerome Powell sade under gårdagen att justitiedepartementet delgav centralbanken en stämning under hot om ett straffrättsligt åtal.

Stämningen gäller hans vittnesmål inför senaten i juni angående renoveringen av Federal Reserves kontorsbyggnader.

Enligt Powell själv handlar det i själva verket om politiskt tryck från Trump-administrationen för att få Fed att sänka räntan.

Nu ställer sig en rad tunga ekonomiska röster bakom Powell i protest mot Trump, rapporterar CNBC.

Upprop mot Trump

Bland de som undertecknat uttalandet finns de tidigare Fed-cheferna Ben Bernanke, Janet Yellen och Alan Greenspan, tillsammans med de tidigare finansministrarna Henry Paulson, Timothy Geithner, Robert Rubin och Jacob Lew. 

Även ekonomer som Glenn Hubbard, Kenneth Rogoff och Jared Bernstein finns med bland undertecknarna.

– Den rapporterade brottsutredningen mot Federal Reserves ordförande Jay Powell är ett exempellöst försök att använda åklagarangrepp för att undergräva det oberoendet, framgår av uttalandet.

“Hör inte hemma i USA”

Vidare framgår av uttalandet att ekonomerna menar att beteendet kan liknas med hur det fungerar i utvecklingsekonomier.

– Det är så här penningpolitik skapas på tillväxtmarknader med svaga institutioner, med ytterst negativa konsekvenser för inflationen och för ekonomins funktionssätt i stort, menas det.

– Det hör inte hemma i USA, vars främsta styrka är rättsstatsprincipen, vilken utgör fundamentet för vår ekonomiska framgång.

Trump förnekar

Donald Trump har flera gånger riktat massiv kritik mot Powell och uppmanat till avgång.

Men den här gången säger sig presidenten inte vara involverad i stämningshotet.

– Jag vet ingenting om det, men han är definitivt inte särskilt bra på Fed, och han är inte särskilt bra på att bygga byggnader, säger Trump.

Begränsade reaktioner

Dollarn föll initialt efter stämningen och är på negativt territorium.

I övrigt handlas amerikanska index kring nollan – och inte heller på den svenska börsen blev det någon nämnvärd reaktion.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Två länder i Europa kan slås samman

2026 01 13

En president vill att två länder ska slås ihop.

Rysslands krig mot Ukraina har fått stora geopolitiska konsekvenser, och många länder funderar nu på hur de kan höja sin säkerhet.

Ett förslag som har kommit upp är att två länder som tidigare har varit enade bör återförenas.

”Skulle rösta för”

Moldavien var en del av Rumänien mellan 1918 och 1940, då Moldavien annekterades av Sovjetunionen. 1991 förklarade sig landet självständigt.

Nu öppnar Moldaviens president Maia Sandu för att Moldavien skulle kunna återförenas med Rumänien, rapporterar Politico.

Frågan har aktualiserats i och med kriget, eftersom Moldavien ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina.

Maia Sandu menar att en återförening med Rumänien skulle vara en bra idé eftersom hennes land har svårt att stå emot Rysslands aggressiva hybridkrigföring.

– Om vi får en folkomröstning skulle jag rösta för en återförening med Rumänien, säger Sandu i den brittiska podcasten The Rest is Politics, enligt tidningen.

”Svårt för ett litet land”

Det rör sig alltså om en hypotetisk lösning för Moldavien. Några konkreta planer på att länderna ska återförenas, eller folkomrösta om saken, finns inte i dagsläget.

Landets president menar dock att man borde överväga en sådan lösning.

– Titta på vad som händer runt Moldavien idag. Titta på vad som händer i världen, säger Maia Sandu.

– Det blir allt svårare för ett litet land som Moldavien att överleva som demokrati, som ett suveränt land och förstås att motstå Ryssland, tillägger Moldaviens president.

Kan stöta på hinder

Hon medger dock att det i dagsläget inte tycks finnas ett tillräckligt starkt stöd för att slå samman Rumänien och Moldavien.

Mätningar har visat att cirka två tredjedelar av Moldaviens befolkning är emot en återförening. I Rumänien brukar stödet vara större, enligt tidningen.

I dagsläget kan det alltså vara svårt att slå samman länderna, däremot har moldaverna röstat för att gå med i EU i en folkomröstning 2024.

Det ses som en mer realistisk målsättning, men på sikt hoppas Moldaviens president alltså även på en sammanslagning med grannlandet.

Foto: USGC

Text: Redaktionen