Det fruktar Georg Riekeles, biträdande direktör för den Brysselsbaserade tankesmedjan European Policy Centre.

– Norge och Europa står inför brutala förändringar, säger han till Dagbladet.

Enligt den norska säkerhetsexerten bevittnar vi just nu “upplösningen av det internationella system vi har levt med sedan andra världskriget, och sammanbrottet av Europas säkerhetsarkitektur".

Han håller inte igen i sin fruktan i vad det kan leda till.

– Vi går från en historiskt stabil period till en tid då allt står på spel igen. Alla Europas grundläggande mål – säkerhet, demokrati, välstånd, hållbarhet – utmanas. 

Befarar invasion av ön

I centrum för George Riekeles analys står USA:s hot om att ta över Grönland. En ambition som Vita huset inte utesluter att genomföra med militära medel.

Ett sådant scenario skulle få Europas allians med USA att falla samman, enligt experten. Nästa steg kan bli att Vladimir Putin tar över Svalbard, ögruppen i Norra ishavet som tillhör Norge, och att Kina inleder ett storskaligt embargo mot Taiwan.

– Vi har nu levt med krig i Europa i flera år till följd av ett Ryssland med imperialistiska önskningar och mål. Men det stannar inte vid Ukraina, även om en stor del av resurserna är bundna där just nu, säger George Rikeles och fortsätter:

– En dag kanske vi vaknar upp till en allvarlig gruvolycka i Barentsburg (rysk gruvort på Svalbard, red. anm.), och sedan rycker ryska gröna män in och örlogsfartyg går in i Grönfjorden under täckmantel av en räddningsaktion, eftersom Moskva hävdar att den norske sysselmesteren (norska statens högsta företrädare på Svalbard, red. anm) inte dyker upp.

Förhandling mellan Trump och Putin

Ryssland har under ett par års tid uppgetts ha ögonen på Svalbard och har själva bekräftat intresse för området. Redan för ett år sedan varnade Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, att den norska ögruppen även kan vara Trumps nästa mål.

Experten uteslöt då inte ett scenario där Trump och Putin förhandlar om Svalbards framtid.

– Det går inte att utesluta att han (Trump) också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, sade han till Dagbladet i januari 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina använder en helt ny typ av drönare som är rena mardrömmen för Ryssland.

Drönarna kan inte upptäckas eller störas och beskrivs som AI-kapabla.

Väcker stor oro i Ryssland

Det handlar om en ny generation taktiska drönare som är immuna mot störningar, och som inte kan ses av detektorer som letar efter drönares elektroniska signatur, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifterna kommer från ryska källor, vilket är ovanligt eftersom Ryssland sällan vill erkänna ukrainska fördelar i kriget, enligt den ukrainska tidningen.

Kyiv har varit mer återhållsamma med informationen men bekräftar att nya drönare testas.

De nya drönarna har ungefär dubbelt så stor räckvidd som dem som redan dominerar slagfältet, enligt ryska källor från frontlinjen.

I Ryssland tycks man vara bedrövade över utvecklingen.

– Fienden har börjat använda nya drönare kallade ”marsianer”, som tyvärr har en marschfart på upp till 300 kilometer i timmen. De flyger inte längre under operatörsstyrning utan styrs av artificiell intelligens, säger Ivan Prikhodko, borgmästare i den ockuperade ukrainska staden Horlivka, som uppges ha attackerats av de nya drönarna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS.

– De är omöjliga för elektroniska krigssystem att upptäcka, och drönardetektorer upptäcker dem inte, tillägger han.

Ryssland halkar efter

Både militärbloggare och forskare i Ryssland slår larm om de nya ukrainska drönarna.

Den pro-ryska militärbloggaren Apti Alauidnov slår larm om att Ryssland förlorar kapplöpningen mot Ukraina när det gäller drönarteknologi.

Även den ryske krigskorrespondenten Sergey Kolyasnikov är inne på samma linje, och berättar att ryska styrkor har undersökt några drönare som man trots allt har lyckats skjuta ned.

– Dessa drönare opererar dag och natt och är ohörbara, rapporterar han.

Den ryske vetenskapsmannen Alexy Chadayev, chef för en drönarutvecklingsanläggning i Novgorod i Ryssland, uppger att Ryssland har "förlorat ledarskapet inom 'small sky' drönaroperationer under de senaste sex månaderna" till Ukraina, uppger tidningen.

I Ryssland finns alltså en stor oro över Ukrainas försprång när det gäller drönare.

Ukraina är relativt förtegna om utvecklingen, men bekräftar att deras drönare fungerar bra och att nya testas.

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok resp j kingma

Text: Redaktionen

Rysslands aggressiva politik får vissa tidigare allierade att bryta med landet.

Nu meddelar ett viktigt europeiskt land att det lämnar det ryssledda Oberoende staters samvälde, OSS.

Lämnar samarbetet

Moldavien meddelar nu att landet lämnar OSS, som är ett samvälde bestående av tidigare Sovjetstater.

Den moldaviska presidenten Maia Sandu har undertecknat ett lagförslag som innebär att landet lämnar det ryssledda samarbetet, rapporterar Kyiv Independent.

Beskedet kom sent på onsdagskvällen.

Lagen trädde i kraft samma dag, vilket innebär att Moldavien omedelbart lämnar OSS, enligt moldaviska medier.

Beslutet är en del av Moldaviens ansträngningar för att ta sig ur Rysslands maktsfär, enligt tidningen.

Moldavien har pekats ut som en möjlig nästa måltavla för Putin, efter Ukraina.

Vill gå med i EU

Landet har på senare tid allt tydligare försökt närma sig Västeuropa och EU.

2022 beviljades Moldavien EU-kandidatstatus.

Två år senare, 2024, inleddes officiella anslutningsförhandlingar.

Det formella beslutet att lämna OSS är ytterligare ett steg på vägen mot att fjärma sig från Ryssland.

Oberoende staters samvälde, OSS, består nu av länderna Ryssland, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Turkmenistan är associerad medlem, enligt tidningen.

Georgien har tidigare lämnat samarbetet, efter att Ryssland invaderade landet 2008.

Ukraina var de facto medlem i OSS fram till den ryska invasionen av Krim 2014.

Ryssland försöker påverka

Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien och är starkt påverkat av Ukrainakriget. I Moldavien finns också utbrytarstaten Transnistrien, som stöds av Ryssland.

Ryssland har ansträngt sig för att påverka utvecklingen i Moldavien och försöka hindra landet från att närma sig EU.

2025 vann dock president Maia Sandus EU-vänliga parti PAS en egen majoritet i parlamentsvalet, trots intensiva ryska försök att påverka valet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen