Uppgifterna kommer tidigt på tisdagsmorgonen.

Det rör sig om vad som beskrivs som “oidentifierade drönare” som har slagit ner mot en rysk drönarfabrik i staden Taganrog, rapporterar Kyiv Independent.

Med största sannolikhet är det ukrainska drönare som har attackerat fabriken.

Fabrik står i lågor

Övervakningsgrupper har identifierat anläggningen som Atlant Aero, ett företag som tillverkar komponenter till stridsdrönare, kontrollsystem och utrustning för elektronisk krigföring.

Lokala kanaler hävdar att luftförsvarssystem bekämpade luftmål, samtidigt som cirkulerande videoklipp visar en brand på platsen. 

Rostovs guvernör, Jurij Sljusar, bekräftar attacken mot Taganrog utan att specificera vilken anläggning det handlar om.

Ingen kommentar

– Luftförsvarsstyrkor slår för närvarande tillbaka en luftattack mot Taganrog. Inga uppgifter om civila offer har mottagits. Uppgifter om skador på marken håller på att klargöras, framhåller Sljusar i en kommentar.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Läs mer: ”Fienden kan stoppas” – ukrainska soldater höjer flaggan

Lurar män till frontlinjen

Samtidigt kommer nya uppgifter om hur utländska män luras till frontlinjen för att slåss för Ryssland.

BBC har pratat med en 26-årig syrisk byggarbetare som vittnar om hur han lurades.

– Vi blev lurade… den här kvinnan är en bedragare och en lögnare, säger mannen.

Så går det till

Med löften om ryskt medborgarskap och lukrativa arbetstillfällen lurar den ryska kvinnan de utländska männen till krigsfronten.

– Han säger att hon hade lovat att om han betalade henne 3 000 dollar, skulle hon se till att han fick en icke-stridande roll, rapporterar BBC.

– Men, berättar han, han skickades i strid efter bara 10 dagars träning, så han vägrade att betala och hon svarade till slut med att bränna upp hans pass. Han säger att han försökte vägra att delta i ett uppdrag, men att hans befälhavare hotade att döda eller fängsla honom.

Arkivfoto: C. Burns

Text: Redaktionen

Rysslands krig mot Ukraina har fått stora geopolitiska konsekvenser, och många länder funderar nu på hur de kan höja sin säkerhet.

Ett förslag som har kommit upp är att två länder som tidigare har varit enade bör återförenas.

”Skulle rösta för”

Moldavien var en del av Rumänien mellan 1918 och 1940, då Moldavien annekterades av Sovjetunionen. 1991 förklarade sig landet självständigt.

Nu öppnar Moldaviens president Maia Sandu för att Moldavien skulle kunna återförenas med Rumänien, rapporterar Politico.

Frågan har aktualiserats i och med kriget, eftersom Moldavien ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina.

Maia Sandu menar att en återförening med Rumänien skulle vara en bra idé eftersom hennes land har svårt att stå emot Rysslands aggressiva hybridkrigföring.

– Om vi får en folkomröstning skulle jag rösta för en återförening med Rumänien, säger Sandu i den brittiska podcasten The Rest is Politics, enligt tidningen.

”Svårt för ett litet land”

Det rör sig alltså om en hypotetisk lösning för Moldavien. Några konkreta planer på att länderna ska återförenas, eller folkomrösta om saken, finns inte i dagsläget.

Landets president menar dock att man borde överväga en sådan lösning.

– Titta på vad som händer runt Moldavien idag. Titta på vad som händer i världen, säger Maia Sandu.

– Det blir allt svårare för ett litet land som Moldavien att överleva som demokrati, som ett suveränt land och förstås att motstå Ryssland, tillägger Moldaviens president.

Kan stöta på hinder

Hon medger dock att det i dagsläget inte tycks finnas ett tillräckligt starkt stöd för att slå samman Rumänien och Moldavien.

Mätningar har visat att cirka två tredjedelar av Moldaviens befolkning är emot en återförening. I Rumänien brukar stödet vara större, enligt tidningen.

I dagsläget kan det alltså vara svårt att slå samman länderna, däremot har moldaverna röstat för att gå med i EU i en folkomröstning 2024.

Det ses som en mer realistisk målsättning, men på sikt hoppas Moldaviens president alltså även på en sammanslagning med grannlandet.

Foto: USGC

Text: Redaktionen