Kinas ekonomi toksågas – jämförs med Mao Zedong

2026 01 12

Nobelpristagaren James Robinson menar att den kinesiska ekonomin är dömd att misslyckas.

År 2024 vann Robinson från Unviersity of Chicago nobelpriset i ekonomi tillsammans med Simon Johnson och Daron Acemoglu. Det var deras undersökningar om varför vissa länder uppnår ekonomisk tillväxt, medan andra inte gör det, som banade väg för priset.

En sak bedömer forskarna som central för framgång: goda institutioner som stimulerar innovation.

Någonting som Kina saknar, menar James Robinson.

– Det mesta av Kinas ekonomiska tillväxt har skett genom att låna eller stjäla teknologier från resten av världen. Kina har uppfunnit väldigt lite, säger han till Dagbladet.

Fungerar inte i längden

Enligt den prisbelönte ekonomen har Kina, genom att skapa förutsättningar för att använda andra människors innovationer samtidigt som man öppnar för stora utländska investeringar, fått en ekonomisk tillväxt i det han kallar “mittens rike”.

Men.

Det kommer inte att fungera i längden.

– För att bygga en verkligt framgångsrik och innovativ ekonomi behöver man ha det vi kallar inkluderande ekonomiska institutioner. Det fungerar inte i en stat där allt sker i diktatorns händer, säger James Robinson.

Kommer misslyckas

Professorn svarar ja på en direkt fråga om Kina kommer att misslyckas som ekonomi. Skälet är att Kina saknar motsvarigheter till demokratiska institutioner, menar Robinson.

– Om man tittar på Kinas historia ser man ungefär vad som kommer att hända. Makt korrumperar, och total makt korrumperar absolut. Vi såg det med Mao Zedong, och varför skulle inte samma sak hända med president Xi?

– Xi skapar nu en personkult på samma sätt som Mao gjorde.

“Inte möjligt”

James Robinson ser dock en tydlig skillnad jämfört med exempelvis Sovjetunionen och den kollaps som inträffade 1991, och det är att Kina har lyckats delta i den globala ekonomin. Det förklarar också delvis framgångarna landet haft.

Däremot finns det andra likheter med forna Sovjet, nämligen att politiska ledare placeras i styrelserna för stora företag.

– Kina har fortfarande problemet med att dess politiska institutioner inte är ansvariga inför folket. Jag tror inte att det är möjligt att ha en inkluderande ekonomi med en autokratisk regering – och de bevis vi har tyder på det.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Chen Zhengqing

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen