Trumps ”skämt” – Rubio kan leda annat land

2026 01 12

Trump skämtar om att Marco Rubio kan bli ett annat lands president.

Trump-administrationens utrikespolitik fortsätter efter attacken mot Venezuela att fokusera på kringliggande länder i syd – såväl som Grönland.

Den amerikanske presidenten har på sistone riktat nytt fokus mot Kuba – som han menar har fått olja och pengar från Venezuela.

Nu “skämtar” Donald Trump om att USA:s utrikesminister Marco Rubio kan bli Kubas nya president.

Trumps “skämt”

Presidentens kommentar kommer som ett svar på ett skämtsamt inlägg på X där det stod att “Marco Rubio kommer att bli Kubas president”. 

President Trump svarade på inlägget som föreslog att utrikesminister Marco Rubio skulle kunna bli president på Kuba, och skrev att det “låter bra för min del!".

“Går inte bra nu”

Trump har fokuserat allt mer på Kuba, som han menar det inte alls går bra för.

– Kuba går, som ni vet, inte särskilt bra just nu, säger han enligt Newsweek.

– Det systemet har inte varit särskilt bra för Kuba. Folket där har lidit under många, många år, och jag tror att Kuba är något som vi kommer att sluta med att prata om, eftersom Kuba är en nation i fritt fall just nu.

Senaste siffrorna

Mellan januari och november förra året skickade Venezuela i genomsnitt 27 000 fat om dagen till Kuba.

Det  motsvarade ungefär 50 procent av landets oljeunderskott enligt uppgifter från det venezuelanska oljebolaget PDVSA, rapporterar The Independent.

Rubios ord

Marco Rubio själv har inte kommenterat Donald Trumps “skämt” om att han skulle kunna bli president över Kuba.

Han understryker dock att Trump-administrationen inte är någon större supporter av ledarskapet i landet.

– Jag kommer inte att prata med er om vad våra framtida steg eller vår politik kommer att vara just nu i detta avseende, säger Rubio.

– Men jag tror inte det är någon hemlighet att vi inte är stora anhängare av den kubanska regimen, som för övrigt är de som har stöttat Maduro.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 24

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen