11 januari 2026

Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

2026 01 11

Icas kunder har nått en smärtgräns.

Sverige tycks gå mot ljusare tider ekonomiskt.

Trots det slår matjätten Ica larm om att deras kunder har nått en smärtgräns – och kräver fler åtgärder från politiskt håll.

42 procent har nått smärtgräns

De senaste årens ekonomiska nedgång har medfört stora prövningar för de svenska hushållens ekonomi, och inflationen har bland annat gjort maten dyrare.

Nu skönjas en ljusning i konjunkturen, vilket även Ica märker av, säger matjättens koncernchef Nina Jönsson till EFN.

Den märks bland annat genom att en genomsnittlig varukorg innehåller fler produkter än tidigare, förklarar hon – men varnar samtidigt för att hushållen har nått en smärtgräns.

– Samtidigt hävdar 42 procent av våra kunder att de har passerat den ekonomiska smärtgränsen för vad deras hushåll klarar av, säger Nina Jönsson till tidningen.

Många kunder är alltså fortfarande hårt pressade ekonomiskt, eller oroade över hur de ska klara ekonomin om maten blir ännu dyrare.

Icas koncernchef vill nu att regeringen ska agera.

Kräver fler åtgärder från regeringen

Regeringen har meddelat att man inför en tillfällig momssänkning, där matmomsen sänks från 12 till 6 procent, med start i april i år.

Sänkningen ska gälla fram till slutet av 2027.

Icas koncernchef lovordar momssänkningen – och säger sig kunna garantera att den verkligen kommer att leda till sänkta priser.

Samtidigt vill hon att regeringen ska vidta ytterligare åtgärder för att få ned levnadskostnaderna för konsumenter.

– Det gäller räntan, elpriserna och så vidare. Sedan måste vi få fler skattelättnader så att konsumenterna får mer kvar i plånboken och kan konsumera mer, säger Nina Jönsson till tidningen.

Prisökningar under 2025

Många konsumenter känner sig alltså fortfarande ekonomiskt pressade.

Under 2025 ökade matpriserna med 3,1 procent, uppger Matpriskollen, vilket DN har rapporterat.

Kaffe var den produkt som ökade mest i pris, med hela 19,8 procent. Även exempelvis bär och köttfärs blev betydligt dyrare.

Två tredjedelar av prisökningen skedde emellertid i början av året, i januari och februari.

– Det var det ovanligaste under året, att det började med en sådan otrolig kraft, säger Ulf Mazur, vd på jämförelsesajten Matpriskollen, till tidningen.

Prisökningen väckte starka reaktioner. Men i slutet av året, i december, landade prisökningen bara på 0,1 procent.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Lavrov ger Trump kalldusch

2026 02 26

Trump försöker sätta ned foten i Ukrainafrågan.

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Länka Wikipedia

LARMET: Iran planerar värsta scenario – hela världsekonomin hotas

2026 02 26

Spänningarna ökar mellan USA och Iran.

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas. 

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen