En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

USA går till hård attack mot Danmark.

Detta efter att Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen avvisat ett amerikanskt förslag om att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

USA:s kritik på X

Jeff Landry, USA:s särskilda sändebud till Grönland, rasar mot Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen på plattformen X.

– Statsminister Jens-Frederik Nielsen borde skämmas! President Donald Trump och USA bryr sig, skriver han.

Han fortsätter med att lyfta fram sjukvården som ett av de största problemen som grönländare möter i vardagen, och menar att detta är anledningen bakom USA:s plan att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

– Många byar och småstäder saknar grundläggande tjänster som amerikaner ofta tar för givna. Små samhällen har inga fasta läkare, diagnostikverktyg eller specialistvård – vilket tvingar invånarna att resa långa sträckor för viktiga behandlingar som borde finnas på plats, fortsätter han.

USA:s säkerhetsfokus

Han betonar även att ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet.

– Ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet. USA är engagerat i att försvara Grönland, och det börjar med att se till att människor skyddas mot grundläggande sjukdomar och åkommor, skriver han.

Dessa uppdrag, menar han, är viktiga eftersom hälsa och säkerhet hänger ihop.

– USA:s engagemang för att försvara Grönland måste börja med att säkerställa att dess befolkning är frisk.

Danmark avvisar USA

Bakgrunden till konfliken är ett förslag från president Donald Trump om att skicka ett amerikanskt sjukhusfartyg till Grönland för att stödja sjukvården i de avlägsna samhällena.

Jens-Frederik Nielsen har avvisat idén och slår fast att Grönland redan har ett offentligt sjukvårdssystem och att beslut om landets angelägenheter ska fattas i Grönland, inte av USA.

Regeringschefen betonar också att Grönland har kapacitet att ta hand om sin egen befolkning och att man inte vill bli föremål för utländsk påverkan på interna beslut.

Foto: White House official

Text: Redaktionen

Hundratusentals kaféer, bagerier och andra småföretag i Ryssland kan tvingas lägga ned sin verksamhet de kommande månaderna.

Risken för massnedläggning hänger samman med landets svåra ekonomiska situation.

Stora problem i Ryssland

Den ryska staten har stora finansiella problem.

Kriget i Ukraina kostar enorma summor pengar, samtidigt som västerländska sanktioner slår hårt mot den ryska ekonomin.

Nu tvingas Kreml bland annat höja skatterna och momsen och sänka tröskeln för vilka som behöver betala moms, rapporterar Moscow Times.

Det slår hårt mot små och medelstora företag, bland annat kaféer, bagerier, butiker och liknande verksamheter.

Under 2026 hotar därför en massnedläggning av mängder av verksamheter i Ryssland, vilket bland annat General Council of Business Russia slår larm om.

– År 2026 kan under dessa förhållanden 250 000–300 000 sådana SMF-företag stängas, vilket motsvarar omkring 4,4 procent av alla små och medelstora företag i landet, rapporterar tidningen.

Företag och konsumenter drabbas

Ungefär en tredjedel av små och medelstora företag har också uppgett att de är oroliga över att de kan tvingas stänga sin verksamhet inom sex månader, enligt en undersökning, uppger tidningen.

20 procent uppger att de kan lämna marknaden om den ekonomiska situationen försämras, medan 13 procent svarar att de även kan tvingas lämna om marknaden förblir som den är idag.

Biträdande ministern för ekonomisk utveckling, Tatyana Ilyushnikowva, har uppgett att det nästan blir en tredubbling av skattebördan för små och medelstora företag.

Många små och medelstora företag riskerar att göra minusresultat både på grund av höjda skatter, och till följd av kraftiga prisökningar på alltifrån el till hyreskostnader.

– Detta kan i sin tur leda till prisökningar för varor och tjänster för slutkonsumenterna, enligt tidningen.

Det innebär att vanliga ryssar snart kan komma att märka av konsekvenserna av Putins krig i ännu högre utsträckning än de redan gör.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen