10 januari 2026

Lettland kallar till akut nödlägesmöte – “eskalation“

2026 01 10

Lettland kallar till blixtmöte.

Lettland vill kalla till ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd.

Detta efter den omfattande ryska missilattacken mot Ukraina nära EU-och Nato-gränser som beskrivs som ett allvarligt hot mot Europas säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

Lettland slår larm i FN

Lettlands utrikesminister Baiba Braže meddelar att landet kommer att begära ett akut möte i FN:s säkerhetsråd efter den senaste ryska attacken mot Ukraina.

Enligt Braže handlar det om en farlig eskalation i ett område nära både EU:s och Natos gränser.

– Lettland kommer att begära ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd som svar på Rysslands barbariska attack mot Ukraina, säger hon.

Hon betonar att det internationella samfundet inte kan förbli passivt när Ryssland fortsätter att använda avancerade vapensystem i kriget.

Kräver omedelbara åtgärder

Även från ukrainskt håll har reaktionerna varit starka.

Attacken, där Ryssland enligt uppgifter använt den nya medeldistansmissilen Oreshnik, beskrivs som ett tydligt försök att skrämma både Ukraina och dess allierade.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar västvärlden att agera snabbare och kraftfullare.

– Ryssland måste mötas med omedelbara och beslutsamma åtgärder. Detta är ännu ett bevis på att Moskva väljer eskalation framför diplomati, säger han.

Sybiha kräver också fler samordnade möten med både FN och Nato för att stärka stödet till Ukraina.

Ser allvarligt på utvecklingen

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, beskriver attacken som en tydlig varningssignal för hela Europa.

– Detta är inte bara ett angrepp på Ukraina, utan en farlig eskalation som påverkar Europas säkerhet som helhet, säger hon.

Enligt Kallas visar användningen av nya ryska missilsystem att kriget går in i en mer riskfylld fas, där även grannländerna påverkas indirekt.

Lettlands initiativ i FN ses som ett försök att samla internationellt stöd för ökat politiskt och diplomatiskt tryck på Ryssland.

Samtidigt fortsätter diskussionerna inom EU och Nato om ytterligare sanktioner och militärt stöd till Ukraina, i takt med att kriget intensifieras.

Foto: A Kalash

Text: Redaktionen

Positivt besked för svenska pensionärer

2026 06 01

Inkomsterna för nyblivna pensionärer är på väg uppåt.

Den höga inflationen de senaste åren har bromsat de svenska pensionerna.

Men nu är trenden på väg uppåt, enligt en färsk rapport från Alecta.

– Årskullen 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, uppger pensionsbolaget. 

– I årets studie syns en särskilt stor inkomstökning för årskullen. Det förklaras delvis av att 57:orna fick en skattekompensation under just det här året.

Skattekompensation

När åldersgränsen i det allmänna pensionssystemet höjdes till 66 år 2023 fick inte personer födda 1957 ta del av det förhöjda grundavdraget.

Det gjorde att de fick betala mer skatt än andra pensionärer i samma situation.

Under 2024 kompenserades de därför på ett belopp mellan 25 000 och 35 000 kronor för de flesta personer, uppger Alecta.

Fler jobbar

Det blir allt vanligare att arbeta längre upp i åren.

Fler svenskar kombinerar pension och jobb.

– 465 000 svenskar som är 66 år och äldre har inkomster från arbete, oftast i kombination med pension. Vi kallar dem jobbonärer oavsett om det rör sig om heltidsarbete eller jobb då och då, uppger Alecta.

Över 40 procent

Bland de yngre pensionärerna, i åldrarna 66 till 70, arbetar över 40 procent av svenskarna.

För de som passerat 70 men ännu inte fyllt 76 har nästan vart fjärde pensionär inkomst från arbete.

– Andelen jobbonärer är i alla åldersgrupper de högsta sedan våra mätningar började, framhåller Alecta.

– Fler män än kvinnor är jobbonärer, men ökningen är något större bland kvinnor.

Färre fattiga

En positiv utveckling bland svenska pensionärer är att andelen äldre som lever i relativ fattigdom minskar, enligt pensionsbolaget.

Definitionen av begreppet relativ fattigdom är i detta fall hushåll med en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

– Ekonomiskt utsatta finns i högre utsträckning bland yngre och betydligt oftare bland ensamstående och utrikes födda, framhåller Alecta.

Foto: T. Zanon

Text: Redaktionen

1 juni 2026

Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

2026 06 01

Elon Musk har stora planer.

Entreprenörens bolag SpaceX planerar att skjuta upp en miljon satelliter i omloppsbana runt jorden de kommande åren, som en del av företaget satsning på AI.

Verklighetgörandet av planerna har till viss del redan inletts.

– I vad som kan ses som ett förstadium har SpaceX redan skjutit upp 10 000 Starlinksatelliter, där varje rymdfarkost kostar 2 miljoner amerikanska dollar att bygga och skjuta upp, säger Robert Zubrin, en av världens främsta raketingenjörer, rapporterar Forbes.

Kan leda till katastrof

Nu varnas Elon Musk för konsekvenserna av den djärva satsningen.

Den stora investeringen skulle kunna innebära slutet för bolaget, enligt flera experter.

– Om grundaren till SpaceX faktiskt går vidare med sin sci-fi-liknande mästerplan för att bygga denna megakonstellation för rymdfarande AI-satelliter, kan det snabbt stoppa hans långvariga vinstsvit, uppger Robert Zubrin, enligt tidningen.

Flera andra forskare stämmer in i varningen och menar att det skulle leda till en ekonomisk katastrof för bolaget, uppger Forbes.

Musk tror tvärtom

Elon Musk tror tvärtemot de ledande experterna.

Även om det innebär en gigantisk investering nu, är entreprenören och multimiljardären övertygad om att det kommer löna sig längre fram.

– Min uppskattning är att inom två till tre år kommer det billigaste sättet att generera AI-intäkter vara i rymden, säger han, enligt tidningen.

En fantasi

Under 2025 genomförde SpaceX tre uppskjutningar per vecka, vilket är fler än exempelvis Nasa.

Men att nå en miljon uppskjutna satelliter på ett par år är inte rimligt. Det anser Robert Zubrin, som också varit med och grundat tankesmedjan The Mars Society.

Han har skrivit en vädjan till Elon Musk för att varna honom för ”det kosmiska slöseriet” som satsningen skulle innebära.

– Att skjuta upp en miljon satelliter i omloppsbana är en fantasi, säger han, enligt tidningen.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen