Rysslands ryggrad nära kollaps – ”kritiskt skick”

2026 01 08

Rysslands civila system är under hård press.

Kriget mot Ukraina bidrar till en accelererande kollaps av Rysslands kommunala infrastruktursystem.

Detta har lett till omfattande konsekvenser för civila i vinterkylan, enligt ukrainsk underrättelsetjänst.

Uppvärmning i fritt fall

Rysslands värme- och energiinfrastruktur, ryggraden av Rysslands civilsamhälle, befinner sig i ett allt mer kritiskt läge, särskilt i landets kallare regioner.

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst har årtionden av eftersatt underhåll, i kombination med massiva krigsutgifter, lett till återkommande och allvarliga haverier, rapporterar RBC Ukraine.

I orten Atamanovka i Zabajkalskij kraj har omkring 5 000 invånare varit utan värme i över en vecka efter att huvudledningarna brustit mitt i vintern.

Inomhustemperaturen ligger nära noll, samtidigt som det är runt minus 25 grader utomhus.

– Medan biljoner rubel spenderas på kriget är de pengar som finns kvar för uppvärmningsnät endast tillräckliga för att lappa hål snarare än att helt ersätta utslitna system, konstaterar underrättelsetjänsten.

Infrastruktur har förfallit

Problemen är inte isolerade till enskilda orter.

Enligt Rysslands egen statistikmyndighet Rosstat är omkring en tredjedel av landets uppvärmningsnät i kritiskt skick.

Ledningsbrott har rapporterats i flera regioner, från Sibirien till centrala Ryssland, vilket lämnat hela bostadsområden utan fungerande värme.

Trots detta har lokala myndigheter i många fall nöjt sig med tillfälliga reparationer och löften om framtida satsningar.

Någon bred modernisering av systemen har inte genomförts på decennier, enligt uppgifter i rapporten.

Slår mot civilsamhället

Samtidigt pressas den ryska ekonomin allt hårdare.

Enligt underrättelsetjänsten befinner sig landet i ett tillstånd av ”kontrollerat kaos”, där ökande kreditförluster och skuldsättning riskerar att slå mot banksystemet.

– Rysslands finans- och institutionssystem sjunker allt djupare in i en kris. Banker döljer sina ägarstrukturer, tjänstemän är befriade från att deklarera sina tillgångar, och företagare kämpar för att hålla sina verksamheter flytande, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Sedan invasionen av Ukraina inleddes 2022 uppskattas kriget ha kostat Ryssland omkring 550 miljarder dollar.

Militärutgifterna har nästan fyrdubblats jämfört med nivåerna före kriget, vilket ytterligare minskar utrymmet för investeringar i civil infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin tvärvänder om kriget i Ukraina

2026 06 24

Putin tycks ha ändrat sig.

Bara timmar efter att Kreml sagt att det inte finns några förutsättningar för förhandlingar med Ukraina kommer nu ett nytt besked från Vladimir Putin.

Nu uppges dörren till samtal plötsligt vara öppen igen, rapporterar RBC Ukraine.

Från nej till ja på bara timmar

Under dagen signalerade Rysslands ledare Vladimir Putin först att han inte såg någon grund för dialog med Ukraina.

Men bara ett par timmar senare ges ett tydligt skifte i budskapet.

I ett möte med ryska regeringsmedlemmar säger Putin att Ryssland nu är redo för förhandlingar – men på sina egna villkor.

– Ryssland, som har sagts mer än en gång, är redo för förhandlingar med Ukraina, sade Putin enligt uppgifter från mötet.

Kort därpå utvecklade han villkoren och hänvisade till tidigare utkast till uppgörelser.

– Redo på grundval av de överenskommelser som nåddes i Istanbul, och jag påminner er om att de godkändes preliminärt av den ukrainska delegationen, säger han och syftar på de tidigare fredssamtalen mellan parterna.

Hänvisar till tidigare avtal

Uttalandet markerar en tydlig förändring i tonen jämfört med tidigare under dagen, då Kreml avfärdade förutsättningar för dialog.

Samtidigt upprepade han Rysslands linje om säkerhetsgarantier och territoriella frågor.

– Men vi kommer att utgå från det som existerar. Vi kommer att gå framåt med självförtroende i alla riktningar, säkerställa våra medborgares säkerhet och hantera ekonomiska frågor både på nationell nivå och i regionerna i Ryska federationen, säger han.

Motstridiga signaler från Kreml

Den snabba omsvängningen har väckt frågor om vad som ligger bakom förändringen.

Enligt tidigare uttalanden från rysk sida har processen legat på is sedan vintern, med hänvisning till bland annat internationella spänningar och Ukrainas hållning i förhandlingarna.

Samtidigt har Moskva tidigare krävt att Ukraina ska vara berett att ge upp delar av Donbas för att samtal ska kunna fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen