Kriget mot Ukraina bidrar till en accelererande kollaps av Rysslands kommunala infrastruktursystem.

Detta har lett till omfattande konsekvenser för civila i vinterkylan, enligt ukrainsk underrättelsetjänst.

Uppvärmning i fritt fall

Rysslands värme- och energiinfrastruktur, ryggraden av Rysslands civilsamhälle, befinner sig i ett allt mer kritiskt läge, särskilt i landets kallare regioner.

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst har årtionden av eftersatt underhåll, i kombination med massiva krigsutgifter, lett till återkommande och allvarliga haverier, rapporterar RBC Ukraine.

I orten Atamanovka i Zabajkalskij kraj har omkring 5 000 invånare varit utan värme i över en vecka efter att huvudledningarna brustit mitt i vintern.

Inomhustemperaturen ligger nära noll, samtidigt som det är runt minus 25 grader utomhus.

– Medan biljoner rubel spenderas på kriget är de pengar som finns kvar för uppvärmningsnät endast tillräckliga för att lappa hål snarare än att helt ersätta utslitna system, konstaterar underrättelsetjänsten.

Infrastruktur har förfallit

Problemen är inte isolerade till enskilda orter.

Enligt Rysslands egen statistikmyndighet Rosstat är omkring en tredjedel av landets uppvärmningsnät i kritiskt skick.

Ledningsbrott har rapporterats i flera regioner, från Sibirien till centrala Ryssland, vilket lämnat hela bostadsområden utan fungerande värme.

Trots detta har lokala myndigheter i många fall nöjt sig med tillfälliga reparationer och löften om framtida satsningar.

Någon bred modernisering av systemen har inte genomförts på decennier, enligt uppgifter i rapporten.

Slår mot civilsamhället

Samtidigt pressas den ryska ekonomin allt hårdare.

Enligt underrättelsetjänsten befinner sig landet i ett tillstånd av ”kontrollerat kaos”, där ökande kreditförluster och skuldsättning riskerar att slå mot banksystemet.

– Rysslands finans- och institutionssystem sjunker allt djupare in i en kris. Banker döljer sina ägarstrukturer, tjänstemän är befriade från att deklarera sina tillgångar, och företagare kämpar för att hålla sina verksamheter flytande, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Sedan invasionen av Ukraina inleddes 2022 uppskattas kriget ha kostat Ryssland omkring 550 miljarder dollar.

Militärutgifterna har nästan fyrdubblats jämfört med nivåerna före kriget, vilket ytterligare minskar utrymmet för investeringar i civil infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ett kraftigt vinteroväder har tvingat flera delstater i USA att utlysa nödläge.

Stormen har också orsakat omfattande flyg- och resekaos, rapporterar Newsweek.

Nödläge och förberedelser

Delstater som New York och New Jersey har utfärdat nödlägen inför ett väntat massivt snöfall som kan nå upp till 45 centimeter på vissa platser i nordöstra USA.

Guvernörer har bett invånare att undvika onödiga resor och vara redo med mat, medicin och andra förnödenheter.

– Än en gång befinner sig delstaten New York i sikte för en mycket farlig, snabbgående och potentiellt livshotande vinterstorm, säger New Yorks guvernör Kathy Hochul på en presskonferens inför ovädret.

Kraftigt snöfall och farliga förhållanden

National Weather Service har utfärdat blizzard‑varningar i flera stater, med kraftigt snöfall, hårda vindar och risk för strömavbrott när stora mängder snö och is pressar infrastruktur och elnät.

Meteorologer varnar för väderförhållanden som gör vägar och flygplatser farliga eller omöjliga att använda.

– Detta kan bli en historisk storm och sårbarheten är stor. Risken för översvämningar är betydande, därför uppmanar vi människor att lämna dessa områden och vara beredda på en mycket, mycket farlig situation, fortsätter Hochul.

Flygkaos och inställda avgångar

Stormen har redan orsakat stora störningar i flygtrafiken med tusentals inställda flygavgångar runtom i landet.

Data från flygplats‑ och flygövervakningstjänster visar omfattande avbokningar och förseningar, vilket lämnar många resenärer strandsatta och orsakar stora förseningar i en av de mest trafikerade reseperioderna för året.

Även New Yorks borgmästare Zohran Mamdani varnar sina invånare för det kommande snöovädret.

Mamdani uppger att det kommande snöovädret kan bli ännu mer omfattande och farligt än det som drabbade staden i januari.

— Vårt huvudfokus kommer inte vara på den fysiska infrastrukturen, utan på att se till att stadens hemlösa får skydd och tak över huvudet, säger Mamdani.

Foto: R Kamikoga

Text: Redaktionen

USA går till hård attack mot Danmark.

Detta efter att Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen avvisat ett amerikanskt förslag om att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

USA:s kritik på X

Jeff Landry, USA:s särskilda sändebud till Grönland, rasar mot Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen på plattformen X.

– Statsminister Jens-Frederik Nielsen borde skämmas! President Donald Trump och USA bryr sig, skriver han.

Han fortsätter med att lyfta fram sjukvården som ett av de största problemen som grönländare möter i vardagen, och menar att detta är anledningen bakom USA:s plan att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

– Många byar och småstäder saknar grundläggande tjänster som amerikaner ofta tar för givna. Små samhällen har inga fasta läkare, diagnostikverktyg eller specialistvård – vilket tvingar invånarna att resa långa sträckor för viktiga behandlingar som borde finnas på plats, fortsätter han.

USA:s säkerhetsfokus

Han betonar även att ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet.

– Ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet. USA är engagerat i att försvara Grönland, och det börjar med att se till att människor skyddas mot grundläggande sjukdomar och åkommor, skriver han.

Dessa uppdrag, menar han, är viktiga eftersom hälsa och säkerhet hänger ihop.

– USA:s engagemang för att försvara Grönland måste börja med att säkerställa att dess befolkning är frisk.

Danmark avvisar USA

Bakgrunden till konfliken är ett förslag från president Donald Trump om att skicka ett amerikanskt sjukhusfartyg till Grönland för att stödja sjukvården i de avlägsna samhällena.

Jens-Frederik Nielsen har avvisat idén och slår fast att Grönland redan har ett offentligt sjukvårdssystem och att beslut om landets angelägenheter ska fattas i Grönland, inte av USA.

Regeringschefen betonar också att Grönland har kapacitet att ta hand om sin egen befolkning och att man inte vill bli föremål för utländsk påverkan på interna beslut.

Foto: White House official

Text: Redaktionen