Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

2026 01 08

Nordea delar rekommendationer för hur mycket man bör spara.

Det är inte alltid enkelt att veta hur man ska spara pengar på rätt sätt.

Vissa föredrar att ha kvar pengarna på bankkontot, vissa föredrar räntekonton, aktier, fonder eller andra sparformer.

Nordea meddelar att det finns en riktlinje för hur mycket man bör spara – men att det kan se annorlunda ut beroende på var man är i livet.

Nordeas rekommendation

Nordeas rekommendation är att man sparar tio procent av lönen varje månad.

Men det finns även vissa som gynnas av att spara mer, exempelvis unga vuxna.

– Spara gärna lite extra för att bygga en trygg ekonomisk grund. Investeringar behöver omkring tio år för att ge betydande avkastning, så det är bra att börja tidigt, tipsar Nordea.

Då kan du minska

Som ung vuxen utan barn kan det generellt vara enklare att spara än om man har familj.

Då anser Nordea att det går bra att dra ner på sparandet något.

– När familjen växer förändras ekonomin och det kan vara svårt att spara lika mycket. Särskilt under föräldraledigheten. Då kan du minska sparandet och sen öka igen när ekonomin tillåter.

Läs mer: Storbank höjer räntorna

Innan du börjar

Men innan man sätter igång med något långsiktigt sparande är det viktigt att upprätta en buffert.

Dels rekommenderar banken en trygghetsbuffert.

– En trygghetsbuffert är till för om du skulle bli arbetslös eller sjukskriven. Se då till att ha så mycket pengar så att du kan klara dig fram tills att du hittar ett nytt jobb. Vi rekommenderar 2–3 nettomånadslöner.

Även akutbuffert

Men Nordea tipsar även om en akutbuffert.

– En akutbuffert bör ligga på omkring 10 000–30 000 kronor, beroende på din livssituation. Akutbufferten är till för oväntade utgifter, som att till exempel laga kylskåpet eller göra en rotfyllning.

Läs mer: Svenskt båtbolag begärs i konkurs

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

”Borde skämmas” – USA rasar mot Danmark

2026 02 23

USA attackerar Danmark.

USA går till hård attack mot Danmark.

Detta efter att Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen avvisat ett amerikanskt förslag om att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

USA:s kritik på X

Jeff Landry, USA:s särskilda sändebud till Grönland, rasar mot Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen på plattformen X.

– Statsminister Jens-Frederik Nielsen borde skämmas! President Donald Trump och USA bryr sig, skriver han.

Han fortsätter med att lyfta fram sjukvården som ett av de största problemen som grönländare möter i vardagen, och menar att detta är anledningen bakom USA:s plan att skicka ett sjukhusfartyg till Grönland.

– Många byar och småstäder saknar grundläggande tjänster som amerikaner ofta tar för givna. Små samhällen har inga fasta läkare, diagnostikverktyg eller specialistvård – vilket tvingar invånarna att resa långa sträckor för viktiga behandlingar som borde finnas på plats, fortsätter han.

USA:s säkerhetsfokus

Han betonar även att ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet.

– Ett hälsosamt Grönland är avgörande för USA:s nationella säkerhet. USA är engagerat i att försvara Grönland, och det börjar med att se till att människor skyddas mot grundläggande sjukdomar och åkommor, skriver han.

Dessa uppdrag, menar han, är viktiga eftersom hälsa och säkerhet hänger ihop.

– USA:s engagemang för att försvara Grönland måste börja med att säkerställa att dess befolkning är frisk.

Danmark avvisar USA

Bakgrunden till konfliken är ett förslag från president Donald Trump om att skicka ett amerikanskt sjukhusfartyg till Grönland för att stödja sjukvården i de avlägsna samhällena.

Jens-Frederik Nielsen har avvisat idén och slår fast att Grönland redan har ett offentligt sjukvårdssystem och att beslut om landets angelägenheter ska fattas i Grönland, inte av USA.

Regeringschefen betonar också att Grönland har kapacitet att ta hand om sin egen befolkning och att man inte vill bli föremål för utländsk påverkan på interna beslut.

Foto: White House official

Text: Redaktionen

Massnedläggning i Ryssland – hundratusentals väntas stänga

2026 02 23

Vanliga ryssar kommer snart märka av en kris ute på stan.

Hundratusentals kaféer, bagerier och andra småföretag i Ryssland kan tvingas lägga ned sin verksamhet de kommande månaderna.

Risken för massnedläggning hänger samman med landets svåra ekonomiska situation.

Stora problem i Ryssland

Den ryska staten har stora finansiella problem.

Kriget i Ukraina kostar enorma summor pengar, samtidigt som västerländska sanktioner slår hårt mot den ryska ekonomin.

Nu tvingas Kreml bland annat höja skatterna och momsen och sänka tröskeln för vilka som behöver betala moms, rapporterar Moscow Times.

Det slår hårt mot små och medelstora företag, bland annat kaféer, bagerier, butiker och liknande verksamheter.

Under 2026 hotar därför en massnedläggning av mängder av verksamheter i Ryssland, vilket bland annat General Council of Business Russia slår larm om.

– År 2026 kan under dessa förhållanden 250 000–300 000 sådana SMF-företag stängas, vilket motsvarar omkring 4,4 procent av alla små och medelstora företag i landet, rapporterar tidningen.

Företag och konsumenter drabbas

Ungefär en tredjedel av små och medelstora företag har också uppgett att de är oroliga över att de kan tvingas stänga sin verksamhet inom sex månader, enligt en undersökning, uppger tidningen.

20 procent uppger att de kan lämna marknaden om den ekonomiska situationen försämras, medan 13 procent svarar att de även kan tvingas lämna om marknaden förblir som den är idag.

Biträdande ministern för ekonomisk utveckling, Tatyana Ilyushnikowva, har uppgett att det nästan blir en tredubbling av skattebördan för små och medelstora företag.

Många små och medelstora företag riskerar att göra minusresultat både på grund av höjda skatter, och till följd av kraftiga prisökningar på alltifrån el till hyreskostnader.

– Detta kan i sin tur leda till prisökningar för varor och tjänster för slutkonsumenterna, enligt tidningen.

Det innebär att vanliga ryssar snart kan komma att märka av konsekvenserna av Putins krig i ännu högre utsträckning än de redan gör.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen