Amerikanska folket säger nej – tydligt besked om Grönland

2026 01 08

Flera företrädare av Trumpadministrationen, med president Trump i spetsen, vägrar att utesluta militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland.

Nu svarar det amerikanska folket.

En rungande majoritet säger nej till en amerikansk invasion av jätteön, enligt en undersökning från det internationella forskningsinstitutet YouGov.

Hela 73 procent svararar att de inte vill att landets militär ska ta kontroll över Grönland.

Andelen som vill att USA ska agera militärt är under 10 procent. Endast 8 procent av amerikanerna är för ett sådant scenario, enligt undersökningen.

19 procent vet inte vad de ska svara på frågan.

”Rena fantasier”

President Trump har framhållit att USA måste ta kontroll över Grönland utifrån ett säkerhetsperspektiv. Enligt presidenten är ön ”omringad” av ryska och kinesiska krigsfartyg.

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt avfärdar påståendet.

– Det som Trump säger är rena fantasier utan någon verklighetsbakgrund. Det finns inte en massa ryska och kinesiska fartyg runt Grönland, säger han till TV4.

Dragit sig tillbaka

Carl Bildt påpekar att USA själva har valt att minska sin militära närvaro på Grönland. Under kalla kriget var omkring 10 000 amerikanska soldater stationerade på ön. I dag är antalet betydligt lägre.

– Det är nu nere på 150-200, så amerikanarna har ju själva bedömt att något större säkerhetshot finns inte. Bedömer de att det skulle finnas då kan de öka på igen enligt existerande avtal, säger Bildt till tv-kanalen.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Gemensamt ansvar

USA och Danmark har ett kollektivt ansvar för Grönlands försvar och säkerhet. Det framgår av ett försvarsavtal från 1951 mellan Danmark och USA gällande säkerheten på Grönland och i Arktis, rapporterar TV2.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari 

Foto: T. Habr

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna. 

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle. 

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet. 

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter. 

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

22 maj 2026

Del av Nordamerika kan bryta sig loss

2026 05 22

En provins i Nordamerika förbereder för folkomröstning.

Av de nordamerikanska länderna är Kanada till ytan det största.

Nu kan en av provinserna i världens näst största land vara på väg att bryta sig loss.

– Alberta kommer att hålla en folkomröstning om huruvida provinsen ska förbli en del av Kanada eller gå vidare med en andra bindande omröstning om separation, vilket markerar det första betydande testet av landets enhet på årtionden, rapporterar BBC.

Pressas

Folkomröstningen planeras att hållas den 19 oktober, efter att förespråkare för en separation samlat in över 300 000 namnunderskrifter och lämnat till provinsens premiärminister Daniella Smith.

Samtidigt har en motståndsrörelse till separationen samlat inte hela 400 000 namnunderskrifter för att provinsen ska stanna kvar under kanadensisk flagg.

– En orolig självständighetsrörelse har vuxit fram i den oljerika provinsen, byggd på en ihållande känsla av att Alberta förbises av beslutsfattare i Ottawa, uppger BBC.

– Ändå tyder opinionsundersökningar på att majoriteten av Albertaborna skulle rösta emot att separera.

Vill bli kvar

Premiärministern, som leder provinsen sedan 2022 och har ett starkt fokus på att öka Albertas självständighet, anser att en separation inte vore det bästa.

Hon förespråkar istället att stanna kvar under kanadensiskt styre.

– Det är så jag skulle rösta om separation i en provinsiell folkomröstning, säger hon, enligt kanalen.

– Det är också min regerings och min grupps ståndpunkt.

Har stoppats

Kravet på en folkomröstning om separation från Kanada har tidigare stoppats av domstol i Alberta.

Men Daniella Smith menar att det är ”djupt bekymrande” att folket inte skulle få säga sitt.

– Som premiärminister kommer jag inte att låta ett juridiskt misstag av en enda domare tysta rösterna från hundratusentals Albertabor, säger hon, enligt BBC.

– Albertas framtid kommer att avgöras av Albertanerna, inte domstolarna. Att skjuta upp problemet förlänger bara en mycket känslosam och viktig debatt, och att tysta rösterna från hundratusentals Albertabor som vill bli hörda är oförsvarbart i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen