Amerikanska folket säger nej – tydligt besked om Grönland

2026 01 08

Flera företrädare av Trumpadministrationen, med president Trump i spetsen, vägrar att utesluta militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland.

Nu svarar det amerikanska folket.

En rungande majoritet säger nej till en amerikansk invasion av jätteön, enligt en undersökning från det internationella forskningsinstitutet YouGov.

Hela 73 procent svararar att de inte vill att landets militär ska ta kontroll över Grönland.

Andelen som vill att USA ska agera militärt är under 10 procent. Endast 8 procent av amerikanerna är för ett sådant scenario, enligt undersökningen.

19 procent vet inte vad de ska svara på frågan.

”Rena fantasier”

President Trump har framhållit att USA måste ta kontroll över Grönland utifrån ett säkerhetsperspektiv. Enligt presidenten är ön ”omringad” av ryska och kinesiska krigsfartyg.

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt avfärdar påståendet.

– Det som Trump säger är rena fantasier utan någon verklighetsbakgrund. Det finns inte en massa ryska och kinesiska fartyg runt Grönland, säger han till TV4.

Dragit sig tillbaka

Carl Bildt påpekar att USA själva har valt att minska sin militära närvaro på Grönland. Under kalla kriget var omkring 10 000 amerikanska soldater stationerade på ön. I dag är antalet betydligt lägre.

– Det är nu nere på 150-200, så amerikanarna har ju själva bedömt att något större säkerhetshot finns inte. Bedömer de att det skulle finnas då kan de öka på igen enligt existerande avtal, säger Bildt till tv-kanalen.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Gemensamt ansvar

USA och Danmark har ett kollektivt ansvar för Grönlands försvar och säkerhet. Det framgår av ett försvarsavtal från 1951 mellan Danmark och USA gällande säkerheten på Grönland och i Arktis, rapporterar TV2.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari 

Foto: T. Habr

Text: Redaktionen

9 okt 26

Trump pekar ut ny ”fiende”

2026 10 12

Trump har utsett en ny fiende.

Donald Trump trappar upp sin kamp för att byta namn på artificiell intelligens.

Nu varnar han för att Vita huset betraktar alla som använder den gamla benämningen som fiender, rapporterar Politico.

Trumps hårda besked

USA:s president Donald Trump riktar hård kritik mot personer som fortsätter att kalla tekniken artificiell intelligens, AI, i stället för hans föredragna uttryck ”super intelligence”.

– Vita huset betraktar alla som använder termen ”artificiell intelligens”, i stället för den allmänt accepterade och mer korrekta nya termen ”superintelligens”, som FIENDEN!, skriver Trump, i ett inlägg på Truth Social.

Uttalandet kommer efter att presidenten undertecknat en presidentorder om att byta namn på AI till ”superintelligence”.

Namnbytet är en del av Trumps försök att ge den snabbt växande tekniken en mer positiv framtoning.

Presidenten har argumenterat för att ”superintelligence” bättre beskriver teknikens förmågor. Han har också fått flera ledande personer inom teknikbranschen att använda den nya benämningen.

Vita huset har ändrat sin webbplats om tekniken och ersatt hänvisningar till AI med SI, en förkortning för ”superintelligence”. Webbplatsens domän är dock fortfarande ai.gov.

Även beskrivningen av administrationens handlingsplan för AI har ändrats för att hänvisa till Trumps presidentorder om namnbytet.

Teknikjättar följer efter

Även Elon Musk har anslutit sig till namnbytet.

– Ja, vi kommer att genomföra den ändringen, svarade han en användare på X som frågade om möjligheten att byta namn på SpaceXAI till SpaceXSI.

Trump har samtidigt fortsatt att försvara utvecklingen av den nya tekniken. Vid möten i Vita huset har han lyft fram AI som positiv för världen och som viktig för USA:s ekonomiska tillväxt och nationella säkerhet.

Presidenten har också avvisat flera krav på hårdare reglering av tekniken.

Kritik mot bristande säkerhet

Trumps namnbyte kommer samtidigt som tekniken granskas allt mer av politiker och experter.

En central fråga är om det finns tillräckliga skydd mot säkerhetsrisker. Bland annat har uppmärksammade fall där AI-agenter fått tillgång till myndigheters webbplatser väckt oro.

Trump har trots detta fortsatt att betona teknikens möjligheter snarare än behovet av hårdare begränsningar.

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

9 okt 2026

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen