Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

2026 01 08

Turkiet står redo att aktivera militären.

Det meddelar den turkiska regeringen efter att den syriska armén på egen hand inlett en operation kallad “kontraterrorism” i huvudstaden Aleppo.

Under de senaste dagarna har hårda strider pågått mellan armén och de kurdiskledda Syriska demokratiska styrkorna, SDF.

– Om Syrien begär hjälp kommer Turkiet att ge nödvändigt stöd, framhåller det turkiska försvarsdepartementet enligt Reuters.

"Följer timme för timme"

Turkiet är den syriska interimregeringens främsta allierade. Landet upprätthåller en betydande militär närvaro i norra Syrien och har tidigare hotat med att ingripa militärt om inte SDF, som Turkiet betraktar som terrorister, integreras med den syriska armén.

– Vi följer utvecklingen i Syrien timme för timme. Det är en extremt skör situatiion, säger den turkiska talmannen Numan Kurtulmus enligt Reuters.

– Vi är redo att ge allt slags stöd för att omedelbart avsluta sammandrabbningarna i Aleppo och etablera fred och stabilitet, tillägger talmannen.

"Kan dra in Turkiet"

Tisdagens och onsdagens sammandrabbningar i den syriska staden har dödat minst fyra personer. Tusentals civila ska ha flytt sina hem och USA är involverat för att lugna ned situationen.

De syrisk-kurdiska styrkorna kontrollerar delar av norra och nordöstra Syrien och eftersträvar självstyre för kurdiska områden, vilket inte accepteras av den syriska interimregeringen. 

Förra året nådde Damaskus en överenskommelse med SDF som skulle innebära fullständig integrering i slutet av 2025. Framstegen har sedan dess uteblivit.

En misslyckad integrering av SDF i Syriens armé riskerar ytterligare våld och kan potentiellt dra in Turkiet, som har hotat med en invasion mot kurdiska krigare som de ser som terrorister, skriver Reuters.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Panik på Krym – inför ransonering

2026 05 22

Det råder problem i Sevastopol på ockuperade Krymhalvön.

Staden Sevastopol ligger i de sydvästra delarna av den ockuperade halvön.

Där har sedan gårdagen uppstått bränsleproblem.

Nu har myndigheterna på ön infört ransonering – och begränsar hur mycket bensin som invånarna får köpa, rapporterar RBC Ukraine.

Inför ransonering

Bränslebrist har drabbat det ockuperade Sevastopol sedan torsdagskvällen.

Myndigheterna har begränsat bensinförsäljningen till 20 liter per fordon, köer har bildats vid bensinstationer och priserna har stigit.

Detta enligt ryska Telegram-kanaler och ett uttalande från Sevastopols myndigheter.

“Logistiska svårigheter”

Kunder får alltså bara tanka 20 liter bensin just nu.

Pavel Ieno, biträdande chef för stadens administration, säger att man försöker begränsa “panikköp”.

Men utan att precisera exakt vad det handlar om uttalar han sig även om att det finns problem.

– Det finns vissa logistiska svårigheter, vars orsak jag tror är känd för alla.

– För att förhindra panikköp återinför vi en åtgärd som redan tidigare har visat sig vara effektiv.

Läs mer: Rysk attackdrönare nedskjuten i Afrika

Efter attackerna

Ieno uttalar sig inte specifikt om vad anledningen till ransoneringen är.

Men Ukraina har under den senaste tiden genomfört en rad attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Nyligen genomförda ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier har stoppat eller dragit ner på produktionen vid anläggningar som står för runt en fjärdedel av landets totala raffineringskapacitet och mer än 30 procent av dess bensinproduktion, uppger Moscow Times.

“Under kontroll”

Timmar innan ransoneringen i Sevastopol tillkännagavs på fredagen försäkrade Rysslands energidepartement att den inhemska bensinmarknaden förblev ”stabil och under kontroll”. 

Kreml erkände dock denna vecka att ”produktionen kan komma att minska inom vissa områden”, men stod fast vid att man inte såg ”några risker” för rikstäckande bensinbrist. 

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

22 maj 2026

Del av Nordamerika kan bryta sig loss

2026 05 22

En provins i Nordamerika förbereder för folkomröstning.

Av de nordamerikanska länderna är Kanada till ytan det största.

Nu kan en av provinserna i världens näst största land vara på väg att bryta sig loss.

– Alberta kommer att hålla en folkomröstning om huruvida provinsen ska förbli en del av Kanada eller gå vidare med en andra bindande omröstning om separation, vilket markerar det första betydande testet av landets enhet på årtionden, rapporterar BBC.

Pressas

Folkomröstningen planeras att hållas den 19 oktober, efter att förespråkare för en separation samlat in över 300 000 namnunderskrifter och lämnat till provinsens premiärminister Daniella Smith.

Samtidigt har en motståndsrörelse till separationen samlat inte hela 400 000 namnunderskrifter för att provinsen ska stanna kvar under kanadensisk flagg.

– En orolig självständighetsrörelse har vuxit fram i den oljerika provinsen, byggd på en ihållande känsla av att Alberta förbises av beslutsfattare i Ottawa, uppger BBC.

– Ändå tyder opinionsundersökningar på att majoriteten av Albertaborna skulle rösta emot att separera.

Vill bli kvar

Premiärministern, som leder provinsen sedan 2022 och har ett starkt fokus på att öka Albertas självständighet, anser att en separation inte vore det bästa.

Hon förespråkar istället att stanna kvar under kanadensiskt styre.

– Det är så jag skulle rösta om separation i en provinsiell folkomröstning, säger hon, enligt kanalen.

– Det är också min regerings och min grupps ståndpunkt.

Har stoppats

Kravet på en folkomröstning om separation från Kanada har tidigare stoppats av domstol i Alberta.

Men Daniella Smith menar att det är ”djupt bekymrande” att folket inte skulle få säga sitt.

– Som premiärminister kommer jag inte att låta ett juridiskt misstag av en enda domare tysta rösterna från hundratusentals Albertabor, säger hon, enligt BBC.

– Albertas framtid kommer att avgöras av Albertanerna, inte domstolarna. Att skjuta upp problemet förlänger bara en mycket känslosam och viktig debatt, och att tysta rösterna från hundratusentals Albertabor som vill bli hörda är oförsvarbart i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen