Storbank höjer räntorna

2026 01 08

Handelsbanken följer andra storbanker och höjer bolåneräntor.

Swedbank, Nordea, SBAB och Länsförsäkringar har redan höjt bundna bolåneräntor.

Nu är det Handelsbankens tur.

Storbanken höjer nu listräntorna för bolån med bindningstider på mellan två och tio år, rapporterar Dagens industri.

Höjer räntorna

För bostadslån med bindningstid på två eller tre år höjs räntan med 0,10 procentenheter till 3,49 respektive 3,59 procent.

För bostadslån med bindningstid på åtta eller tio år höjs den med 0,25 procentenheter till 4,09 respektive 4,19 procent.

De som vill binda på ett år får dock oförändrad ränta.

Senaste att agera

Handelsbanken blir därmed den senaste i en rad banker och låneinstitut som beslutar att höja bolåneräntor.

SBAB, Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar och Skandia har tidigare höjt.

Glädjande besked

Samtidigt kommer ett mer glädjande besked för hushållen tidigt på torsdagsmorgonen.

Den preliminära inflationstakten enligt KPI för december 2025 var 0,3 procent, vilket var en oförändrad inflationstakt från föregående månad.

Månadsförändringen för KPI från november till december var enligt Statistiska centralbyrån 0,0 procent.

Sjunker enligt KPIF

Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) sjönk från 2,3 procent i november till 2,1 procent i december. Månadsförändringen för KPIF från november till december var 0,1 procent.

– Inflationstakten enligt KPI var oförändrad i december medan inflationstakten enligt KPIF och KPIF-XE sjönk visar preliminära beräkningar, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB. 

Det är ett välkommet besked för svenska hushåll som under de senaste åren har stått inför stora kostnadsökningar.

Samtidigt lär det inte innebära att Riksbanken sänker räntan vid nästa möte.

Centralbanken har flera gånger aviserat att den nuvarande styrräntan 1,75 procent lär ligga kvar en tid framöver om ingenting oväntat sker gällande inflationen eller arbetsmarknaden.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna. 

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle. 

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet. 

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter. 

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Sankt Petersburg i lågor

2026 05 21

Sankt Petersburg har drabbats av en sabotageattack.

En ukrainsk partisanoperation har enligt uppgifter slagit ut ett viktigt transportled i Sankt Petersburg.

Attacken som kopplas till rörelsen ATESH, har stört viktiga logistikkedjor i nordvästra Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Sabotageattack mot storstaden

Enligt ATESH genomfördes attacken genom att ett strategiskt oljelok antändes och därmed sattes ur bruk.

– Agenter från vår rörelse genomförde en framgångsrik operation i Sankt Petersburg –  genom att sätta eld på det slog de ut ett lok som användes för att transportera oljelaster och för att stödja försörjningskedjorna för regionens industriella och energirelaterade infrastruktur, säger ATESH i ett uttalande.

De uppger även att järnvägsinfrastrukturen i regionen är överbelastad.

Logistik under press

Efter branden uppger rörelsen att den ryska logistiken i nordvästra delen av landet nu är under konstant press.

– Varje störning vid nyckelpunkter leder till förseningar i leveranser av bränsle och råvaror. Regionens industriföretag är beroende av dessa försörjningskedjor, säger ATESH.

De pekar också på att närliggande Ust-Luga, en viktig exporthub för olja och petroleumprodukter, gör området extra känsligt för störningar.

Försörjningskedjor påverkas

Enligt ATESH får störningar i transportsystemet snabbt följdeffekter på hela industrin.

Fabriker får färre råvaror, hamnar tar emot färre laster och den regionala försörjningen börjar svikta.

De hävdar att även bakre områden i kriget inte längre är säkra för rysk infrastruktur.

– Även långt bakom frontlinjen förblir kritisk infrastruktur sårbar. Det finns inga säkra platser för Putins krigsmaskin.

Rörelsen uppger även att liknande sabotage tidigare genomförts mot ryska mål, bland annat ett ellok i Lipetsk-regionen.

De har också tidigare hävdat att kommunikationer och ammunitionstillförsel till ryska styrkor störts genom andra aktioner bakom frontlinjen.

Foto: C. Burns

Text: Redaktionen