Det framhåller den estniska säkerhetsexperten Rainer Saks.

Experten syftar på det amerikanska tillfångatagandet av den venezuelanska ledaren Nicolás Maduro, som skedde på blott några timmar trots att Ryssland i somras undertecknade ett strategiskt partnerskap med Venezuela.

Enligt Rainer Saks är Venezuela ännu en rysk allierad vars säkerhet Kreml inte har kunnat garantera när det väl blir skarpt läge.

– Ryska ledare föreställde sig att detta skulle ge Venezuela en viss sorts immunitet, i hopp om att USA skulle se avtalet som en röd linje och inte våga korsa den, framhåller experten i estniska Postimees, om det nämnda partnerskapet.

"Deprimerande för Putin"

Venezuela och Ryssland har i åratal varit nära allierade. Liknande partnerskapsavtal har även tecknats mellan Kreml och Nordkorea respektive Iran. Försvarspakten med det sistnämnda landet ratificerades i maj förra året och breddade formellt ländernas allians med ett utökat militärt och ekonomiskt samarbete.

– För Moskva säkrar det en viktig partner i Mellanöstern mitt i det pågående kriget i Ukraina och den växande isoleringen från väst, framhöll Amir Daftari, reporter på Newsweek, vid tillfället.

Pakten med Iran hindrade dock inte USA från att bomba iranska kärnkraftsanläggningar, enbart en månad efter att avtalet var på plats, konstaterar Rainer Saks.

– Händelserna i Venezuela påverkar även Ryssland. Situationen är deprimerande för Putin, framhäver säkerhetsexperten.

Belyser Rysslands svaghet

Saks understryker också att den amerikanska operationen belyser den ryska militärens svaghet. Han syftar på när Ryssland under Ukrainakrigets första veckor försökte ta sig in i Kyiv och avlägsna president Volodomyr Zelenskyj från makten.

Den ryska operationen misslyckades som bekant. Att USA lyckades med operationen i Venezuela har inte gått ryska militärbloggare obemärkt förbi, menar Saks.

– Deras budskap är inte fyllda av stolthet över den ryska militären och deras lands ledare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nyheten kom tidigare under onsdagen, då Natomedlemmen Turkiet gick ut och berättade om insatsen.

– En ballistisk robot avfyrades från Iran. Den upptäcktes när den passerade irakiskt och syriskt luftrum med kurs mot turkiskt luftrum, och bekämpades av Natos luft- och robotförsvarssystem stationerade i östra Medelhavet, framhåller det turkiska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Erdogan kan svara

Inga personer ska ha skadats vid incidenten.

Men Turkiets försvarsdepartement förbehåller sig rätten att svara på fientliga handlingar mot turkiskt territorium, som gränsar till de nordvästra delarna av Iran.

– Turkiet förbehåller sig rätten att reagera på alla fientliga handlingar mot landet, säger landets försvarsminister Yaşar Güler, enligt nyhetsbyrån.

”Undergången för Iran”

Den svenska överstelöjtnanten Johan Huovinen menar att incidenten är väldigt allvarlig och att den ökar risken för spridning av konflikten.

Det är nu sannolikt att Turkiet kommer åberopa Natos artikel 4.

Han framhåller också att ett eventuellt svar från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan skulle kunna vara förödande för Iran.

– Om Turkiet svarar på attacken påskyndar det bara undergången för Iran, säger han till TV4.

Konsulterar Nato

Efter incidenten har Turkiet haft kontakt med Nato och andra allierade.

Nato har också gått ut och kommenterat händelsen.

– Vi fördömer Irans angrepp mot Turkiet, säger alliansens talesperson Allison ​Hart, enligt Reuters.

Natos artikel 4

Enligt Natos artikel 4 kan ett medlemsland lyfta en fråga i Nordatlantiska rådet, NAC, som är ett beslutande organ inom alliansen.

– Parterna ska samråda när någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas, står det i artikeln.

– Varje medlemsland kan formellt åberopa artikel 4 i Nordatlantiska fördraget. Så snart den åberopas diskuteras frågan och kan potentiellt leda till någon form av gemensamt beslut eller åtgärd från alliansens, uppger Nato.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Agendan är det pågående anfallet mot Iran, som USA och Israel inledde i helgen.

Krigsministern går ut med besked om tidsplanen framåt och målsättningen med insatsen.

Inom en vecka kommer USA och Israel att ha full kontroll över Irans luftrum, uppger Pete Hegseth.

– Vi kommer att flyga dag och natt, hitta och göra slut på missilerna och hela den iranska militären, säger ministern, rapporterar The Guardian.

Kommer bestämma

Den amerikanske ministern avslöjar att planen är att patrullera det iranska luftrummet dygnet runt.

– Vi ska hitta och fixa deras ledare och militära ledare, uppger Hegseth.

– Flygande över Teheran, flygande över Iran. Varje minut, varje dag tills vi bestämmer att det är över. Och Iran kommer inte kunna göra något åt det.

Sänkt ett krigsfartyg

Den amerikanske ministern bekräftar också uppgifterna om att en amerikansk ubåt har sänkt ett iranskt krigsfartyg i Indiska oceanen.

– Fartyget trodde att det var säkert på internationellt vatten. Istället sänktes det av en torped, uppger Hegseth.

Många döda

Fartyget sjönk utanför Sri Lankas kust.

Minst 80 personer har mist livet och 32 vårdas på sjukhus med skador, enligt Reuters.

Den totala besättningen omfattade omkring 180 personer, varav många fortfarande saknas.

Planen framåt

I dagsläget har den amerikanska administrationen inget besked kring hur länge insatsen mot Iran kommer pågå.

– Fyra dagar in i kriget och vi har bara börjat. USA kämpar för att vinna och i operationen ”Epic fury” gör vi just det, säger Hegseth.

Och enligt krigsministern är det helt upp till president Donald Trump att bestämma när han anser att USA uppnått sina mål med attackerna.

– De enda begränsningar vi har i detta är president Trumps önskan att uppnå specifika effekter för det amerikanska folket. Vi kan säga fyra veckor, men det kan vara sex, det kan bli åtta, det kan vara tre, säger Hegseth.

– I slutändan sätter vi tempot.

Foto: DoD photo by U.S. Navy Petty Officer 1st Class Alexander Kubitza

Text: Redaktionen