Stenhårda domen: De kommer att svika Grönland

2026 01 04

Flera varnar för att Trump kan ta Grönland utan konsekvenser.

Trump-administrationens spektakulära attacker mot Venezuela och tillfångatagande av Nicolás Maduro har lett till spekulationer om Trumps nästa drag.

Efter en hint om att Grönland kan stå näst på tur varnar flera för att EU kan komma att svika ön.

Väcker frågor

EU har inte kommit med något tydligt fördömande av USA:s agerande i Venezuela.

Unionens utrikeschef Kaja Kallas skriver på X att ”EU övervakar situationen i Venezuela noggrant” – en kommentar som möts av kritik och hån från flera håll.

Samtidigt väcks frågor om hur EU skulle reagera om Donald Trump tog Grönland.

Putins särskilda sändebud Kirill Dmitriev har kommenterat saken hånfullt, rapporterar Iltalehti.

– Grönland nästa? Kaja skulle förmodligen stödja det i slutändan, skriver Dmitriev på X.

Men det är inte bara Ryssland som frågar sig om Trump kan ta Grönland utan att EU reagerar.

”Kommer annektera Grönland”

På söndagen har Donald Trump tidigare vice pressekreterare Katie Miller – som också är gift med Trumps rådgivare Stephen Miller – hintat om att Grönland kan stå näst på tur. Detta med en bild på Grönland täckt av den amerikanska flaggan, kommenterad med ordet ”Snart”.

I sociala medier har flera forskare, experter och journalister uttryckt oro för att Trump verkligen vill ta Grönland och att EU inte kommer att göra någonting åt det.

– Donald Trump kommer så uppenbart att annektera Grönland. Och europeiska ledare kommer att svara med oöverträffade nivåer av ”övervakning av situationen”, skriver den brittiska journalisten Owen Jones på X, och syftar då på Kaja Kallas citat om Venezuela.

En annan som uttrycker samma farhåga är sociologen och forskaren Giulio Mattioli.

– Vid det här laget ber EU praktiskt taget Trump att ta Grönland, skriver han på X.

”Danska regeringen svettas”

Även bland svenska opinionsbildare uttrycks en oro över vad Trumps idé om stormakters intressesfärer ska få för konsekvenser för Grönland.

Trump har hänvisat till Monroedoktrinen, som gör gällande att den västra hemisfären ska domineras av amerikanskt inflytande.

– Han har till exempel ofta återkommit till att Grönland borde tillhöra USA. Räkna med att den danska regeringen svettas lite extra just nu, skriver Expressens ledarsida.

Grönland är idag en autonom del av Danmark. Den danska statsministern Mette Frederiksen tog i sitt nyårstal avstånd ifrån Trumps uttalanden om att Grönland bör tillhöra USA.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Visit Greenland resp Offical White House Photographer. Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

Flera republikaner går emot Trump

2026 10 12

Flera senatorer sätter ned foten.

I slutet av förra veckan kom beskedet från Donald Trump. Den amerikanske presidenten har slutit ett avtal med Ryssland om leverans av stora mängder diesel.

– Jag har just avslutat en mycket framgångsrik diskussion med Vladimir Putin, där vi kom överens om att Ryssland omedelbart ska leverera över 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden, ytterligare 500 000 ton under november månad och 1 000 000 ton omedelbart därefter, hävdade han i ett inlägg på Truth Social.

Flera går emot

Flera länder har reagerat skarpt på beskedet. Nu går sju amerikanska senatorer ut och uppmanar presidenten att backa från avtalet. Fyra av dem är Trumps egna partikamrater från det republikanska partiet.

– Kongressen förbjöd uttryckligen import av rysk energi 2022 för att förhindra att den amerikanska dollarn finansierar Putins brutala krig mot Ukraina, framhåller senatorerna i avtalet, rapporterar TV2.

– Regeringen har heller inte samrått med kongressen eller lämnat någon förklaring som motiverar beslutet.

Republikanerna bakom uttalandet är Susan Collins från Maine, Lisa Murkowski från Alaska, Thom Tillis från North Carolina och John Curtis från Utah.

Demokraterna är Jeanne Shaheen från New Hampshire, Richard Blumenthal från Connecticut och Ron Wyden från Oregon.

Läs också: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Zelenskyjs reaktion

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, har också reagerat med skarpa ord på beskedet. I fredags kommenterade han avtalet, som kan ge Ryssland ett rejält tillskott i krigskassan.

– Gåvor till Putin kommer inte att ge fred eller någon nytta för den civiliserade världen, framhöll presidenten i ett inlägg på X.

– Ryssland kommer att återgälda dieseln med ytterligare terror och svek. Att tillåta Ryssland att sälja petroleumprodukter är en investering i ett krig som måste avslutas, inte förlängas.

Sverige kritiska

Från svenskt håll har reaktionerna på beskedet varit liknande. Statsminister Ulf Kristersson (M) är kritisk.

– Vi beklagar USA:s överenskommelse med Ryssland om leveranser av diesel, eftersom energiintäkterna är centrala för den ryska krigskassan, skriver han i ett inlägg på X.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Official White House Photo by Abe McNatt

Text: Redaktionen

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen