Flera stora läkemedelsföretag planerar att höja priserna på över 350 läkemedel i USA vid årsskiftet.

Detta trots politiska krav på motsatsen från president Donald Trump, rapporterar Reuters.

350 läkemedel höjs

Enligt uppgifter som Reuters tagit del av planerar läkemedelsbolag att höja listpriserna på minst 350 varumärkesskyddade läkemedel från och med januari 2026.

Det handlar bland annat om vaccin mot covid-19, RSV och bältros samt storsäljande cancerläkemedel.

Den mediana prishöjningen ligger på omkring fyra procent, vilket är i nivå med tidigare år.

– De här uppgörelserna framställs som stora förändringar, men i praktiken rör de bara vid ytan och gör väldigt lite åt det som faktiskt driver de höga läkemedelspriserna i USA, säger Benjamin Rome, forskare i hälsopolitik vid Brigham and Women’s Hospital i Boston, till Reuters.

Trump sätter press

Prishöjningarna sker samtidigt som president Donald Trump offentligt har krävt att läkemedelsbolagen ska sänka priserna i USA, där patienter ofta betalar betydligt mer än i andra länder.

Trots detta fortsätter bolagen med sina planerade höjningar.

Läkemedelsjätten Pfizer är ett av bolagen som bekräftar prisjusteringar.

Företaget uppger att höjningarna hålls under den allmänna inflationstakten, men att de ändå är nödvändiga.

– Den begränsade höjningen är nödvändig för att stödja investeringar som gör det möjligt för oss att fortsätta utveckla och leverera nya läkemedel, samtidigt som vi hanterar ökade kostnader i verksamheten, uppger Pfizer i ett uttalande.

Några läkemedel blir billigare

Samtidigt planerar bolagen att sänka priserna på ett mindre antal läkemedel, bland annat efter förhandlingar med det statliga försäkringssystemet Medicare.

Ett av de tydligaste exemplen är diabetesläkemedlet Jardiance, som väntas få en kraftig prissänkning.

Men enligt Reuters överväger höjningarna tydligt de planerade sänkningarna, vilket innebär att den samlade kostnadsbilden för patienter i USA fortsatt pekar uppåt.

Foto: Official White House M Riley

Text: Redaktionen

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina står Ryssland dyrt.

Nu kommer siffror som avslöjar ett jätteras för Rysslands gasleveranser.

Ras med 44 procent

Det ryska statliga bolaget Gazproms gasleveranser till Europa har rasat med ytterligare 44 procent under 2025, rapporterar Moscow Times.

Det innebär att flödena har minskat till 18 miljarder kubikmeter.

Raset innebär att den ryska gasleveransen till Europa nu ligger på sin lägsta nivån sedan 1973.

Då levererade Sovjetunionen bara 6,8 miljarder kubikmeter gas i samband med sina första leveransavtal med Österrike och Italien, enligt tidningen.

Därefter sköt leveranserna i höjden, och nådde toppen precis innan kriget i Ukraina startade.

2018-19 levererade Gazprom 170-180 miljarder kubikmeter gas till Europa.

Men sedan dess har den ryska gasexporten västerut fullständigt kollapsat.

Kina får rabatt

Fram till kriget var Västeuropa den ryska gassektorns viktigaste exportmarknad utanför det forna Sovjetunionen.

Sedan kriget började har exporten dock minskat tiofaldigt, enligt tidningen.

Nu har Kina tagit över som den största exportmarknaden, men övergången är allt annat än lätt för den ryska gasjätten.

Kina köper gasen till kraftigt rabatterade priser, väl medvetna om Rysslands pressade situation.

Under 2025 har Kina köpt 38,8 miljarder kubikmeter gas, alltså långt ifrån lika mycket som Europa brukade köpa före kriget.

Ryssland hävdar att man är överens med Kina om en kraftig ökning av exporten, men Kina har inte bekräftat detta.

Hävdar goda framtidsutsikter

Trots svårigheterna försöker Ryssland dock utstråla optimism när det gäller den ryska gasexportens framtid.

– På lång sikt, om det finns efterfrågan och det anses ekonomiskt hållbart, möjliggör Gazproms resursbas export på över 500 miljarder kubikmeter per år, säger Vyacheslav Kulagin, chef för global energiforskning vid Ryska vetenskapsakademins energiforskningsinstitut, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen