Order från Putin – ”Ta över mer mark”

2025 12 31

Putin beordrar utvidgning av en “buffertzon” i Ukraina.

Rysslands militärledning uppger att Vladimir Putin har beordrat en utvidgning under 2026 av det som Moskva kallar en “buffertzon“ i Ukrainas nordöstra gränsområden.

Detta har väckt kritik från Kyiv och skapar oro för ytterligare strider, rapporterar Reuters.

Ger order för 2026

Rysslands chef för generalstaben, Valery Gerasimov, meddelar att Valdimir Putin har instruerat en utvidgning av det territorium som Moskva beskriver som en “buffertzon” i områdena Sumy och Kharkiv nära den ryska gränsen nästa år.

Uttalandet betyder att ryska styrkor inte bara försvarar nuvarande positioner, utan aktivt försöker ta mer mark i nordöstra Ukraina.

Enligt Gerasimov har de ryska styrkorna redan tryckt tillbaka ukrainska försvarslinjer i nordöstra Ukraina och arbetar vidare med att etablera denna zon.

– Rysslands truppgrupp ”Nord” har intagit cirka 950 kvadratkilometer territorium i Ukrainas regioner Sumy och Charkiv, säger han till RIA Novosti.

Gerasimov betonar att syftet med buffertzonen är att skapa ett skydd för Ryssland genom att föra ukrainska styrkor längre bort från gränsen, vilket han kopplar till återkommande attacker mot ryska regioner.

– Detta är nödvändigt för att motverka korsande attacker, ska han ha sagt enligt rysk statlig rapportering.

Kyivs reaktion

Ukraina har kraftigt fördömt Rysslands planer och avfärdat dem som ett förevigande av ockupation snarare än ett legitimt försvarsmål.

Landets president, Volodymyr Zelenskyj, har uttryckt starkt motstånd mot utvidgningen och kallat Rysslands beslut för “galet” och en förevändning för djupare intrång i ukrainskt territorium.

Internationella observatörer ser också Putins order som en eskalation av konflikten snarare än ett steg mot fred.

Minskad diplomatisk möjlighet

Bakgrunden till utvidgningsbeslutet sammanfaller med ansträngningar för att återuppliva fredsförhandlingar, inklusive möten mellan ukrainska och amerikanska ledare.

Kritiker menar att etiketten buffertzon används för att rättfärdiga territoriella vinster och militär dominans i regionen.

Rysslands fortsatta offensiva åtgärder har därmed skapat skepsis inför möjligheten till framsteg i samtalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

2026 11 12

Ryssland möter ett nytt bakslag från EU.

EU har enats om nya omfattande sanktioner mot Ryssland.

Nu slår unionen till mot 50 ryska banker och aktörer med kopplingar till landets skuggflotta, rapporterar Reuters.

Tung smäll för Putin

EU tar nu ett nytt steg för att öka pressen på Ryssland.

Sent på onsdagen enades EU-ländernas ambassadörer om att införa sanktioner mot totalt 145 ryska personer och organisationer.

Åtgärderna riktas mot flera delar av den ryska ekonomin och landets verksamhet utomlands.

– EU:s utrikesministrar väntas anta sanktionslistorna vid ett möte på måndag, innan de blir lag genom publicering i EU:s officiella tidning, skriver Reuters.

Läs mer: Ryanair varnar – tung smäll för svenska resenärer

Ryska banker pekas ut

En stor del av de nya sanktionerna riktas direkt mot Rysslands ekonomiska system.

Totalt handlar det om 113 personer och organisationer som läggs till under EU:s huvudsakliga sanktionsramverk för att skydda Ukrainas territoriella integritet.

Bland dessa finns 50 ryska banker, energibolag, aktörer som möjliggör den ryska skuggflottans verksamhet samt ytterligare ryska företagsledare.

Skuggflottan består av fartyg som används för att transportera rysk olja och kringgå västvärldens sanktioner.

Åtgärderna är därmed riktade mot flera viktiga delar av Rysslands möjligheter att bedriva handel och finansiera sin krigföring.

Omfattande sanktioner

EU:s nya åtgärder stannar inte vid banker och energisektorn.

Ytterligare 31 personer och organisationer ska omfattas av sanktioner inom ramen för EU:s regelverk mot hybridhot.

Det handlar om aktörer som enligt EU är involverade i utländsk manipulation och desinformationskampanjer.

Enligt en av Reuters källor är de nya sanktionerna ett svar på ett misstänkt drönarangrepp mot flygplatsen Leipzig/Halle i Tyskland.

Berlin har pekat ut Ryssland som ansvarigt för händelsen.

– Sammantaget visar polisutredningar, tillvägagångssätt och underrättelseuppgifter att Ryssland bär ansvaret för det försökta attentatet vid Leipzigs flygplats, sade Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt, i ett uttalande i september.

Därutöver har en aktör lagts till under ett separat sanktionsregelverk som riktar sig mot cyberattacker.

Ryssland förnekar anklagelserna

Moskva har återkommande förnekat inblandning i hybridkrigföring och sabotageoperationer i Natoländer.

Ryssland har även förnekat planer på en konfrontation med Nato.

De nya sanktionerna är en del av EU:s fortsatta arbete med att begränsa Rysslands ekonomiska och politiska handlingsutrymme efter invasionen av Ukraina.

Läs mer: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Plötslig vändning – 65 procent för Magdalena Andersson

2026 11 12

Oddsen svänger till fördel för Magdalena Andersson (S).

I slutet av förra veckan rusade Ulf Kristersson (M) fram och pekades ut som den mest sannolika kandidaten för statsministerposten på flera bettingsajter. Efter Jimmie Åkessons (SD) besked att partiet släpper sina ministerkrav och kan tänka sig att släppa fram Kristersson som statsminister ökade oddsen kraftigt för M-ledaren.

På Polymarket passerades Magdalena Andersson i fredags, och under inledningen av veckan har Kristersson fortsatt pekats ut som den mest sannolika kandidaten. Men nu har det svängt igen.

65 procent

I samband med besked om de rödgrönas möte under onsdagseftermiddagen, började oddsen svänga till fördel för Andersson. Och under kvällen rusar S-ledaren fram med toppar på 65 procents sannolikhet som nästa statminister, enligt Polymarket.

För Kristersson har oddsen svängt i motsatt riktning, och i skrivande stund ligger oddsen på 38 procent för den sittande statsministern.

C-besked om M

I samband med dagens rödgröna möte kom flera besked. Bland annat uppgifter om att flera av C:s 26 partidistrikt säger bestämt nej till att stödja en borgerlig regering med Kristersson som statsminister, enligt Expressen.

– Det blir som att vi har ljugit väljarna rakt upp i ansiktet, säger en C-källa till tidningen.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Anderssons besked

Efter onsdagens möte gav Magdalena Andersson beskedet att målsättningen och förhoppningen kvarstår.

– Vi för diskussioner nu och min ambition är att kunna bilda en regering med de 176 mandat, den majoritet vi har tillsammans, säger hon till SVT.

– Men det viktiga är inte vem som blir statsminister utan det handlar om vilken riktning vi ska föra Sverige.

10 november

Talmannen Andreas Norlén har gett Ulf Kristersson möjligheten att sondera möjligheten för att bilda regering. Den 10 november ska han rapportera till talmannen.

– Jag är mån om en väl förankrad process och för löpande samtal med olika partiföreträdare, men efter rapporten från Ulf Kristersson kommer jag att samtala med samtliga övriga partiföreträdare för att få en samlad bild av var processen för regeringsbildningen då befinner sig, säger Norlén i ett uttalande.

Läs också: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se