Ukraina har börjat förbereda sig för att eventuellt kunna hålla val under kriget.

Landets centrala valkommission har återupptagit arbetet med statens röstregister för första gången sedan kriget startade.

Men att hålla val i det krigsdrabbade landet skulle innebära en stor risk.

Förbereder val

I Ukraina förbereds nu en lagstiftning som ska göra det möjligt att hålla val under undantagstillstånd, rapporterar Kyiv Independent.

Uppdraget att ändra lagen kommer direkt från president Zelenskyj, som har pressats hårt av USA. Trump-administrationen vill att Ukraina ska hålla val, och nu har alltså även praktiska förberedelser inletts i form av arbete med röstlängden.

– Att uppdatera röstlängden är en av de grundläggande förutsättningarna för att hålla val, säger David Arakhamia från partiet Folkets Tjänare, enligt tidningen.

Zelenskyj kräver emellertid att västerländska partners ska hjälpa till med säkerheten om Ukraina ska hålla val, och det skulle också krävas att Ryssland går med på eldupphör, rapporterar tidningen.

”En trojansk häst”

Både Moskva och Washington har framfört krav om att Ukraina ska hålla val.

Ryssland, och ibland även USA, har ifrågasatt Zelenskyjs legitimitet eftersom landet inte har hållit val under kriget. Ukrainsk lag förbjuder val i krigstid – en lag som nu alltså ses över.

Experter varnar dock för att kravet om att Ukraina ska hålla val är en fälla.

– Krav på krigsval i Ukraina har alltid varit en trojansk häst, skriver Roman Sheremeta, professor i ekonomi samt styrelseledamot i Save Ukraine och Ukrainian American House, i en opinionstext i Kyiv Post.

Sheremeta påpekar att Ryssland hela tiden har varit angeläget om att Ukraina ska hålla val.

– Från allra första början har Ryssland ramat in val i Ukraina som en förutsättning för fred. Det borde i sig ha väckt varningsklockor. Varför skulle Kreml driva på så hårt för ukrainska val? skriver Sheremeta.

Rysslands två skäl att kräva val

Det beror inte på att Ryssland förväntar sig att en pro-rysk kandidat ska kunna vinna valet – den sannolikheten är närmast obefintlig, menar experten.

Istället finns det två andra syften med det ryska kravet på att Ukraina ska hålla val, anser han.

– För det första, för att vinna tid. Val under krigstid är juridiskt, logistiskt och politiskt komplexa. Att bara initiera processen skulle sakta ner allt, skriver Roman Sheremeta.

Det andra skälet är att Ryssland vill ha ett svepskäl till att kunna dra sig ur förhandlingar.

Eftersom det är så komplicerat att hålla val i krigstid så blir det i efterhand lätt att hävda att valet är illegitimt.

– Oavsett hur val genomförs kan Ryssland senare förklara dem illegitima och dra sig ur förhandlingarna när det passar dem, skriver han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

En pro‑ukrainsk partisanattack har slagit ut ryska truppers kommunikationssystem i Belgorod‑regionen.

Detta har resulterat i att frontlinjen blivit ett ”blindområde”, enligt gruppen bakom attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska trupper utan kontakt

Under de tidiga morgontimmarna eldade den pro‑ukrainska partisangruppen Atesh upp en viktig del av ett kommunikationstorn nära gränsen mot Ukraina.

Attacken har slagit ut både hårdvara och elektroniska system, och enligt gruppen har det gjort att ryska trupper längs fronten står utan någon som helst kontakt.

– Allt installerat på masten avenergiserades och sattes ur funktion. Det har skapat ett ”blindområde” där ryska trupper knappt kunde se vad som hände, skriver Atesh.

Utan fungerande kommunikation kan trupper inte ta emot order, dela information eller samordna attacker.

– När kommunikationen bryts kan fienden i praktiken stå stilla under viktiga timmar. Små, riktade sabotageaktioner kan alltså ha enorm effekt, säger en militäranalytiker, till Kyiv Independent.

Taktiska möjligheter för Ukraina

Attacken har gett Ukraina ett taktiskt övertag.

Partisanerna säger att drönare kunde flyga över området utan att ryska styrkor störde dem, och att tornets tidigare kapacitet för elektronisk krigföring hindrade ukrainska operationer.

– Förstörelsen av tornet gav oss ett fönster för drönarinsatser. Ryska styrkor är nu nästan helt blinda i det här området, skriver Atesh på sitt Telegram-konto.

Sådana sabotageaktioner är en del av ett växande mönster där små, pro‑ukrainska grupper riktar sig mot logistisk och elektronisk infrastruktur bakom fronten.

Syftet är inte att möta trupperna direkt, utan att lamslå dem och göra dem sårbara.

Partisansabotage har ökat

Sedan krigets start har Ukraina sett en ökning av sabotage bakom ryska linjer.

Partisaner och lokala motståndsgrupper har förstört broar, elledningar, fordon och kommunikationsutrustning.

Den gemensamma nämnaren är att små insatser kan ge stora effekter på Rysslands förmåga att röra sig och slå tillbaka.

Belgorod‑regionen, som ligger nära Ukrainas gräns, har blivit en särskilt utsatt plats.

Förutom sabotage mot kommunikation har området drabbats av strömavbrott och störningar i annan infrastruktur, vilket ytterligare försvårar ryska truppers samordning.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen