Nu vidtar Putinregimen drastiska åtgärder för att fylla på manskapet.

Utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd eller medborgarskap i Ryssland måste från och med nu först genomgå militärtjänst i minst ett år.

Detta enligt ett nytt dekret utfärdat av Kreml, rapporterar Yle.

Letar över hela planeten

Beskedet är en uppföljning av Rysslands jakt på soldater som pågår över hela världen.

Förutom Nordkorea ska Moskva ha hämtat folk från exempelvis Kenya, Nepal och Tadzjikistan, enligt CNN.

– Nästan 200 utlänningar från 37 länder har tillfångatagits i strid för Ryssland och hålls för närvarande som krigsfångar av Ukraina, uppger kanalen med hänvisning till ukrainska myndigheter.

Enligt deras egna berättelser har de utländska soldaterna lockats eller lurats av bedrägerier och mutor för att slåss för de ryska styrkorna.

– De talar olika språk och kommer från olika kulturer, men har en sak gemensamt – de säger att de blev lurade av Ryssland att gå med i ett krig de inte ville utkämpa, framhåller CNN i sin granskning.

Minst 20 000 vid fronten

Under fjolåret ansökte 215 000 utlänningar om uppehållstillstånd i Ryssland. Antalet som efterfrågade medborgarskap var 209 000, enligt Yle.

Framför allt handlar det om migranter från centralasiatiska grannländer som Uzbekistan, Tadzjikistan och Kazakstan.

I våras uppgav Alexander Bastrykin, chef för den ryska utredningskommittén, att minst 20 000 individer från Centralasien som tilldelats ryskt medborgarskap har skickats till fronten.

Det nya dekretet innebär emellertid att man inte ens kan lämna in sina ansökningshandlingar innan militärtjänstgöringen är färdig.

Långsiktig strategi

Undantagen gäller medborgare från Belarus, Kazakstan, Moldavien och Ukraina. Dessutom omfattas inte studenter eller “högkvalificerade specialister”, enligt Yle.

Förutom att värva soldater ska de nya reglerna också vara en långsiktig strategi för att avskräcka flyktingar från att komma till Ryssland, och istället locka tillfällig arbetskraft.

Foto: Random Institute resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen