Önationen står på randen till kollaps.

Diktaturen är i ekonomisk kris och en fjärdedel av landets befolkning har flytt, rapporterar Wall Street Journal.

Och enligt tidningen är Rysslandsallierade Kuba enbart ett drag från att sänkas helt.

Om oljeflödet från Venezuela plötsligt upphör eller minskar kommer den kubanska ekonomin att “kollapsa”, menar Jorge Piñon från University of Texas.

– Det skulle innebära en kollaps av den kubanska ekonomin, ingen tvekan om saken, säger Piñon till WSJ.

"Hoppet är ute"

Kuba har hittills kunnat handla olja billigt från Venezuela. Nu är frågan högst aktuell i och med att USA och Donald Trump utlyst ett partiellt embargo mot den venezuelanska oljeexporten. Blockaden riktas mot sanktionerade tankfartyg som transporterar drygt 70 procent av landets råolja, enligt WSJ.

Redan nu har de subventionerade oljeleveranserna till Kuba sjunkit till 30 000 fat per dag, i jämförelse med 100 000 fat som dagligen skeppades till Kuba under Nicolás Maduros föregångare Hugo Chavéz.

Kuba ekonomiska beroendeställning till Venezuela har satt den Putinallierade önationen i en prekär sits. Krisen beskrivs som värre än perioden efter att Sovjetunionen upplöstes 1991.

– Det är verkligen dystert och desperat. Hoppet är ute och folk är desperata att komma därifrån, säger Ted Henken, professor vid Baruch College i New York och författare till ett flertal böcker om Kuba, till WSJ.

"Ses bara i länder i krig"

Enbart sedan 2020 bedöms över 2,7 miljoner människor, vilket är en fjärdedel av Kubas befolkning, ha flytt från ön.

– Det Kuba går igenom – ett fenomen som jag kallar demografisk urholkning – är inget mindre än en humanitär katastrof som bara ses i länder i väpnad konflikt, säger den Havannabaserade demografen Juan Carlos Albizu-Campos till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen