Det råder fortsatt brist på samsyn mellan EU och USA om hur frågor rörande Ukraina ska hanteras.

Nu uppger källor i Ukraina att EU är utsatt för hård press från USA – som vill stoppa ett stöd till det krigsdrabbade landet.

”Pressar europeiska länder”

USA försöker pressa EU att inte använda frysta ryska tillgångar till att hjälpa Ukraina.

Det uppger en ukrainsk tjänsteman, rapporterar AFP.

– Den amerikanska administrationen pressar europeiska länder att överge idén om att använda ryska tillgångar för att stödja Ukraina, säger den högt uppsatta tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att besöka Bryssel på torsdag.

Detta för att försöka övertala Europa att stå emot den amerikanska pressen.

EU har tagit fram en plan för att använda de frysta ryska tillgångarna till ett enormt lån på 90 miljarder euro för att stödja Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland. Pengarna skulle sedan återbetalas via eventuella ryska krigsskadestånd, enligt planen.

Om planerna stoppas riskerar man att dra ur proppen för Ukraina, som är i stort behov av stöd för att finansiera sitt fortsatta försvar mot Rysslands krig.

Stora motsättningar

Den europeiska planen stöds av många av EU:s medlemsländer, men långt ifrån alla.

Den ukrainska källan uppger att det i nuläget är sju medlemsländer som motsätter sig planen.

Nu ska Zelenskyj alltså åka till Bryssel.

– Han åker till Bryssel för att motivera europeiska länder att fatta detta beslut, säger den ukrainska tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Bland de europeiska länderna har inte minst Belgien motsatt sig planen. Frågan är känslig för landet eftersom en stor del av tillgångarna finns i just Belgien.

Men även USA motsätter sig alltså EU:s idé, och har alternativa planer för hur de frysta ryska tillgångarna ska hanteras.

Dels ser man tillgångarna som ett starkt förhandlingskort i förhållande till Ryssland, då man kan locka med att de kan få tillbaka en del av pengarna.

Dels har en tidig version av USA:s fredsplan också innehållit förslag om att tillgångarna ska användas till ett återuppbyggnadsarbete i Ukraina efter kriget, ett arbete som enligt Trump-administrationen bör ledas av USA.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Det motsvarar omkring 970 miljarder svenska kronor.

Lånet ska bland annat användas för att stärka Ukrainas militära förmågor.

Ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev säger att “lånet tas från européernas fickor och inte kommer att betalas tillbaka", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Medvedev skrattar

Efter att Ungern och Slovakien till slut släppt igenom lånet står det nu klart.

Dmitrij Medvedev skrattar åt Europa.

– EU ger slutligen det efterlängtade lånet till tjuven i Kyiv, och pengarna behöver inte betalas tillbaka eftersom det enligt Bryssels imbecilla logik är Ryssland som kommer att stå för notan, säger han.

“Ni blir lurade”

Medvedev menar vidare att européerna “blir lurade”.

– Njut av att bli lurade igen, européer – det är 90 miljarder euro direkt ur era fickor!

Pengarna som Ukraina nu lånar kommer bland annat gå till att stärka landets militärindustriella bas och budgetbehov.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Strikta villkor

Finansieringen av lånet kommer att kopplas till strikta villkor från Ukrainas sida, såsom efterlevnad av rättsstatsprincipen, inklusive kampen mot korruption.

– Det cypriotiska ordförandeskapet har arbetat outtröttligt för att säkerställa att alla delar som behövs för lånet är på plats, säger Cyperns finansminister Makis Keravnos.

– Utbetalningarna av lånet kommer att börja rulla ut så snart som möjligt och ge avgörande stöd till Ukrainas mest pressande budgetbehov.

Så delas det upp

Lånet har enligt EU delats upp så här:

- 30 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Ukraina, kanaliserat via makrofinansiellt bistånd eller genom Ukrainafaciliteten. Detta kan användas för att tillgodose Ukrainas mest akuta budgetbehov.

- 60 miljarder euro för Ukrainas förmåga att investera i försvarsindustriell kapacitet, inklusive upphandling av försvarsprodukter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen