Det säger Natos generalsekreterare Mark Rutte på en gemensam pressträff med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

–  Och för att göra det måste vi vara kristallklara om hotet: Vi är Rysslands nästa mål, och vi är redan i fara, tillägger Natochefen.

Uttalandet markerar en eskalering i retoriken kring hotet från Ryssland. Rutte säger uttryckligen att Nato behöver förbereda sig för ett storkrig mot landet i öst.  

– Vi måste vara beredda på omfattningen av ett krig som våra mor- och farföräldrar tidigare fått utstå.

”Kan och kommer slå tillbaka”

På pressträffen betonar Rutte att Natos medlemsländer står eniga bakom alliansens artikel 5 – som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

– Natos svar på Rysslands provokationer har varit lugnt, beslutsamt och proportionerligt. Men vi måste vara beredda på ytterligare eskalering och konfrontation, säger Rutte och tillägger:

– Vårt samstämmiga engagemang för Natos artikel fem, att en attack mot en är en attack mot alla, sänder ett kraftfullt budskap. Varje angripare ska veta att vi kan och kommer att slå tillbaka hårt.

Målar upp skräckscenario

Avslutningsvis varnar Rutte för vad en rysk seger i Ukraina kommer få för konsekvenser. 

– Ukraina under rysk ockupation skulle betyda att hans (Putins, reds.anm.) styrkor kan placeras längs en längre gräns mot Nato. Det skulle innebära att risken för en väpnad attack mot oss ökar betydligt, säger Rutte.

– Det skulle också kräva en gigantisk förändring av vår avskräckningsförmåga och vårt försvar. Nato skulle behöva stärka sin militära närvaro längs den östra flanken avsevärt, och medlemsländerna skulle tvingas gå betydligt längre genom att höja sina försvarsutgifter och påskynda produktionen, tillägger Natochefen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

TFN, en av Rysslands största distributörer av smartphones och elektronik, går mot konkurs efter att Sberbank lämnat in en formell begäran vid Moscow Arbitration Court.

Företaget har även själva skickat in en ansökan om konkurs som ligger under behandling, rapporterar Moscow Times.

Sberbank stämmer TFN

Sberbank har ansökt om att konkursförklara TFN, som är ett av landets ledande företag inom distribution av elektronik och mobiltelefoner, uppger Forbes Russia.

– Vi har lämnat in ansökan på grund av obetalda skulder och bristande likviditet, meddelar Sberbank.

Enligt uppgifter från domstolsregistret har ärendet registrerats vid Moscow Arbitration Court – och en förhandling är inplanerad till den 21 januari 2026.

TFN har även själva ansökt om konkurs, men den behandlingen har skjutits upp tills Sberbanks krav avgjorts.

Stora kreditproblem

TFN grundades 2009 och har tre ryska ägare med majoritetsandelar på cirka 50, 44 och 5 procent.

Företaget har levererat produkter från över 48 varumärken, bland annat Apple, Samsung, Tecno och Dyson.

Under sin höjdpunkt var TFN en nyckelleverantör av smartphones från både Samsung och Nokia.

Efter att många västerländska företag lämnade Ryssland startade TFN parallellimport för att hålla verksamheten igång.

Men kreditproblem och förluster hos stora kunder, som återförsäljarkedjan Svyaznoy som inte kunde betala tillbaka 308 miljoner rubel, skapade stora ekonomiska problem.

– TFN var en stark aktör – men marknadsförhållandena vände mot dem. Det kan hända vem som helst, säger Eldar Murtazin, ledande analytiker på Mobile Research Group, till Forbes.

Konsekvens för rysk marknad

Utöver de ekonomiska problemen har TFN också påverkats av en allmän avmattning på smartphonemarknaden.

Att TFN försätts i konkurs tros få stora konsekvenser för Rysslands elektronik- och smartphone-marknad.

Andra distributörer kan ta över marknadsandelar, men kortsiktigt riskerar återförsäljare och konsumenter förseningar och störningar i leveranser.

Foto: Serbuxarev

Text: Redaktionen

Under Joe Biden skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina.

Men sedan Donald Trump blev president har stödet mer eller mindre upphört.

Natoländer har på sistone kunnat köpa amerikanska vapen till Ukraina – men Donald Trump har sagt att det inte blir något mer stöd.

Nu har dock USA:s representanthus gett besked om att visst stöd kommer att skickas till Ukraina trots allt.

Nytt besked

Representanthusets förslag stipulerar att Ukraina kommer att få 400 miljoner dollar per år via USAI för räkenskapsåren 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar drygt 3,7 miljarder svenska kronor. 

Förslaget fick stöd från båda partierna och antogs med röstsiffrorna 312 mot 112. 

Det kommer härnäst att gå vidare till senaten, där det också förväntas få stöd från båda partierna.

Även styrkorna

Representanthuset har även introducerat lagstiftning som ska förhindra att USA inte tar bort allt för många militära styrkor från Europa.

Lagstiftningen förbjuder Pentagon att minska antalet trupper som är "permanent stationerade i eller utplacerade" till Europa under 76 000 i mer än 45 dagar.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Intensivt arbete

Europeiska ledare meddelar samtidigt att "intensivt arbete" kommer att fortsätta under de kommande dagarna gällande en USA-ledd plan för att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Detta efter ett gemensamt telefonsamtal med president Donald Trump, uppger BBC.

“Små tvister”

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar att de "är överens om att detta var ett kritiskt ögonblick – för Ukraina, dess folk och för den gemensamma säkerheten i hela den euro-atlantiska regionen". 

Trump förklarar att "vi diskuterade Ukraina i ganska starka ordalag" och erkände att det fanns "några små tvister”.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen