Ryssland har bedrivit sitt anfallskrig i Ukraina i nästan fyra år.

Vladimir Putin har tidigare sagt att omkring 700 000 ryska soldater just nu befinner sig i Ukraina.

Samtidigt har ett antal ryska soldater återvänt hem till Ryssland efter tjänstgöring.

Nu kommer brutala uppgifter om de brott som de återvändande soldaterna begår, rapporterar Moscow Times.

Enorma siffran

Ryska soldater som återvänt från kriget i Ukraina har dödat eller skadat mer än 1 000 personer inne i Ryssland sedan invasionen började för nästan fyra år sedan.

Detta enligt en granskning av domstolsbeslut utförd av den exilbaserade nyhetsbyrån Vyorstka som publicerades på tisdagen.

Minst 551 personer dog i incidenter som involverade veteraner från kriget i Ukraina.

Av dessa mördades 274, 163 dog efter att ha utsatts för grov misshandel, 78 dödades i trafikolyckor och ytterligare 36 dog i andra brottmål, inklusive narkotikarelaterade brott.

465 skadade

Ytterligare 465 personer skadades allvarligt men överlevde, varav många fick permanenta skador.

– De flesta incidenterna härrörde från familjebråk, varav ungefär hälften involverade alkohol eller droger. I många fall var offren släktingar eller bekanta till förövarna, uppger Moscow Times.

I många av fallen fick männen sänkta straff på grund av deras status som veteraner.

Uppmanar till val

På annat håll har Donald Trump på tisdagen uppmanat Ukraina till att hålla val i landet.

– Ja, jag tror att det är dags, säger den amerikanska presidenten enligt Ukrainska Pravda.

– Jag tycker att det är en viktig tid att hålla ett val. De använder kriget till att inte hålla ett val, men, eh, jag skulle tro att det ukrainska folket skulle... borde ha det valet. Och kanske skulle Zelenskyj vinna.

Inte aktuellt

Något val i det krigshärjade landet tycks dock inte vara aktuellt.

Detta eftersom det enligt ukrainsk lag inte får hållas val då landet är under krigslagar.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen