Oidentifierade drönare fortsätter att ställa till det i europeiskt luftrum.

Under de senaste månaderna har sådana drönare observerats i en rad länder – däribland Tyskland, Frankrike, Norge, Danmark och Sverige.

Nu kommer besked om att Nederländerna har tvingats skicka upp två stycken F35-stridsflygplan på grund av just oidentifierade drönare, rapporterar RBC Ukraine.

Plan skickades upp

Nederländerna skickade upp två F-35 stridsflygplan efter att en oidentifierad drönare dök upp i landets luftrum. 

Försvarsdepartementet rapporterar att planen  senare återvände till Volkel flygbas. 

De konstaterade att objektet var en drönare som inte utgjorde något omedelbart hot och som redan hade lämnat nederländskt luftrum. 

Dess ursprung är fortfarande okänt.

Kort jakt

Drönaren ignorerade så kallade “identifieringskanaler”.

Men efter att ha jagats av stridsflygplanen under en kort tid så lämnade den nederländskt luftrum, bedömningen gjordes att den inte utgjorde något hot.

Det är inte första gången det har hänt i Nederländerna – även den 22 november skickades plan upp från just Volkel flygbas.

Nervöst i Europa

De senaste månadernas drönarintrång i Europa har satt kontinenten på helspänn.

Även om det inte är bekräftat ännu pekar det allra mesta på att det är Ryssland som står bakom drönarflygningarna.

Även Litauen

Det är inte bara Ryssland som bedöms ägna sig åt hybridkrigföring på detta sätt.

Litauens huvudstad Vilnius har vid flera tillfällen tvingats stänga flygplatsen i staden på grund av ballonger som flyger runt i deras luftrum.

Det har bland annat handlat om så kallade smugglingsballonger som kommer från Belarus.

Belarus är som bekant Kremls närmaste allierade i Europa – och de två länderna fortsätter att intensifiera sitt samarbete.

Litauen har återkommande framfört klagomål gällande de belarusiska smugglingsballongerna.

Foto:  A. Alvarez

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen