Kim Jong-un tystar två stormakter – Seoul slår larm

2025 12 07

Två stormakter tycks backa i en avgörande fråga om Nordkorea.

Både USA och Kina visar tecken på att backa från ett viktigt krav på Nordkoreas regim.

Nu oroar sig Sydkorea för att stormakterna är på väg att acceptera Nordkorea som kärnvapenmakt.

Washington och Peking har tystnat

I USA:s nya säkerhetsstrategi nämns inga krav på kärnvapennedrustning i Nordkorea.

Även i ett nytt kinesiskt säkerhetsdokument undviker man att nämna frågan, trots att Kina tidigare har krävt kärnvapennedrustning i Kim Jong-uns diktatur.

Utvecklingen väcker stor oro i Sydkorea.

Analytiker varnar för att de två supermakterna, USA och Kina, nu har börjat se Nordkoreas kärnvapenarsenal som en permanent verklighet, rapporterar Korea Times.

I USA:s nya säkerhetsstrategi NSS nämns inte Nordkorea över huvud taget, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare säkerhetsstrategier.

– Tystnaden om Pyongyang sticker ut jämfört med säkerhetsdokument som publicerades under den tidigare Joe Biden-administrationen och under Trumps första mandatperiod, rapporterar tidningen.

Förändrad strategi

Tidigare nämndes Nordkorea ett dussintal gånger och beskrevs som ett stort hot mot USA.

Men på senare tid har någonting hänt.

President Trump har vid flera tillfällen hänvisat till Nordkorea som en ”kärnvapenmakt” och signalerat att USA har accepterat detta, enligt tidningen.

USA:s, och även Kinas, strategiska prioriteringar tycks ha förändrats, vilket medför en stor utmaning för Sydkorea.

– Den senaste NSS sätter ”America First” i centrum, säger Park Won-gon, professor i nordkoreanska studier vid Ewha Womans University i Sydkorea, till tidningen.

– Nordkoreas kärnvapen utgör ett existentiellt hot mot Sydkorea, men de betraktas inte som ett direkt hot mot det amerikanska fastlandet, tillägger Park Won-gon.

Seoul måste agera

Nu måste Seoul försöka få de två supermakterna att stå fast vid kravet på nordkoreansk kärnvapennedrustning.

– Det betyder att vår regering måste arbeta ännu hårdare för att hålla Nordkoreas kärnvapenfråga på radarn både i Washington och Peking, säger Park Won-gon.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

17 sep 2026

”Andra vågen har börjat” – Ryssland i oväntat krisläge

2026 09 17

Rysslands bränslekris har tagit fart igen.

Detta efter att tillgången på diesel förbättrats och bensinpriserna börjat sjunka under sommaren.

Nu når priserna nya rekordnivåer, rapporterar RBC Ukraine.

Krisen kommer tillbaka

En andra våg av bränslekrisen har börjat i Ryssland efter en lättnad i början av augusti, enligt analyser som återges av Agentstvo.Novosti.

Det är oväntat enligt analytikerna eftersom situationen under sommaren såg ut att vara på väg att stabiliseras. Tillgången på diesel förbättrades samtidigt som bränslepriserna föll efter den första krisvågen.

Nu har utvecklingen vänt.

Den 14 september kostade AI-92 i genomsnitt 74,60 rubel per liter, vilket är högre än den tidigare toppen på 73,85 rubel. AI-95 nådde samtidigt 80,78 rubel per liter, som är nya rekordnivåer för landet.

LÄS MER: 300 000 kameror sätts upp i Moskva – Putin i panik

Sankt Petersburg värst

Ett av de tydligaste tecknen på den nya krisen syns i Sankt Petersburg.

För två dagar sedan fanns AI-92 bara på omkring en av fyra bensinstationer i staden. AI-95 fanns på något fler än en av fem stationer.

Det innebär att tillgången är ännu sämre än under toppen av den första krisvågen i början av juli. Då gick AI-95 att hitta på omkring 20 procent av stationerna, medan AI-92 fanns på ungefär en tredjedel.

– I Leningradregionen i Ryssland har en gemensam begränsning av bränsleförsäljningen införts vid bensinstationer. Bilister får köpa högst 30 liter per tankning, uppger tidningen.

Samtidigt har priserna skjutit i höjden på flera håll. I Dagestan har AI-92 ökat med 33,6 procent på fyra veckor, medan AI-95 har blivit 35,6 procent dyrare.

Ukraina har sagt ja

Den nya krisen kommer samtidigt som Ukraina har sagt att landet är berett att stoppa attacker mot rysk energiinfrastruktur – om Ryssland gör detsamma.

USA president Donald Trump har sagt att Ryssland och Ukraina ska stoppa angreppen mot varandras energianläggningar.

– Herr Zelenskyj måste göra en sak. Han måste sluta slå ut dieselförsörjningen i Ryssland, sade USA:s president nyligen, rapporterar Politico.

Ukraina har dock krävt tydliga garantier för att Ryssland faktiskt följer en sådan överenskommelse.

Nya attacker har dock fortsatt att rapporteras, bland annat mot ryska raffinaderier.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 sep 2026

Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

2026 09 17

Ukraina har slagit ut ett sällsynt ryskt radarsystem.

Ukrainska drönare når allt längre in på rysk mark.

Ett ryskt långdistansradarsystem värt omkring 100 miljoner dollar uppges ha slagits ut i en ukrainsk drönarattack, rapporterar United24 media.

Träffades 175 kilometer bort

– 429 brigaden ”Achilles” slog tillsammans med 43 separata artilleribrigaden ut en Nebo-M-radar nära flygfältet Millerovo i Rostovregionen, varifrån fienden regelbundet skickar ut Shahed-drönare, uppger ukrainska styrkor i ett inlägg på X.

Attacken genomfördes gemensamt av brigaderna med en RAM-2X-drönare. 

– Radarn träffades med en RAM-2X på ett avstånd av omkring 175 kilometer från linjen för stridskontakt, fortsätter militären.

Det innebär att målet befann sig långt bakom den direkta frontlinjen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Värt en miljard kronor

Nebo-M är ett ryskt långdistansradarsystem som används för att upptäcka och följa luftmål på stora avstånd.

Systemet kan ge ryska styrkor information om luftrummet och tidig varning om inkommande långdistansattacker.

Den ukrainska militären uppskattar värdet på det radarsystem som attackerades till omkring 100 miljoner dollar, motsvarande nära en miljard svenska kronor.

Fler liknande attacker

Radarn var placerad nära Millerovo-flygfältet, som enligt den ukrainska brigaden regelbundet används av ryska styrkor för att skicka Shahed-liknande attackdrönare mot Ukraina.

Enligt brigaden används även andra attack- och skendräneringsdrönare från flygfältet. De drönare som opererar från området uppges regelbundet användas i attacker mot Ukrainas östra, centrala och norra delar.

Så sent som i augusti lyckades Ukraina förstöra en rysk radarstation av typen Nebo-U.

I en separat operation för tre dagar sen uppges en ukrainsk drönargrupp ha förstört två ryska BM-21 Grad-raketramper och skadat ytterligare två. En av attackerna genomfördes efter att drönaren hade flugit omkring 45 kilometer.

Gruppens befälhavare, som går under anropsnamnet ”Zhulyk”, uppgav att de fyra Grad-systemen var de första av den typen som bataljonen hade slagit ut.

Den senaste attacken är en del av en fortsatt ukrainsk kampanj mot rysk militär utrustning och infrastruktur långt från fronten.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen