Så sent som i oktober meddelade Rom att man var öppna för att ansluta sig till det Natoprogram som ämnar att samordna köp av amerikanska vapen och skicka dem till Ukraina.

Nu låter det annorlunda.

Italien tycks inte längre vilja delta i ett sådant arrangemang så länge fredsförhandlingarna pågår.

– Om vi når en överenskommelse och striderna upphör, kommer vapen inte längre att behövas. Andra saker som säkerhetsgarantier kommer att behövas, säger Italiens utrikesminister Antonio Tajani enligt Bloomberg.

"Första europeiska nationen"

I ukrainska medier har uttalandet fått stor uppmärksamhet.

– Hållningen markerar en anmärkningsvärd vändning från oktober, skriver Kyiv Post.

– Italien vidhåller att man fortsatt stöder Kyiv, men har blivit den första europeiska nationen att öppet argumentera för att ytterligare vapenleveranser bör pausas medan diskussioner om eldupphör pågår, framhåller den ukrainska tidningen.

Uppemot 5 miljarder före 2026

Natos generalsekreterare Mark Rutte sade igår att två tredjedelar av försvarsalliansens medlemmar redan skrivit på programmets avtal.

Enligt Natochefen kan Ukraina få uppemot fem miljarder dollar i militärt bistånd från Natoallierade innan året är till ända.

– Ukraina får extremt viktig utrustning. Europeiska länder har gjort betydande bidrag under de senaste åren, men det finns vissa förmågor som bara USA kan tillhandahålla. President Trump har gått med på att se till att Kanada och europeiska allierade finansierar amerikanska vapen, säger Rutte enligt El País.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Donald Trump har fått två stora juridiska bakslag mot regeringens ICE‑åtgärder.

Detta inom loppet av några timmar, rapporterar Newsweek.

Domstol stoppar frihetsberövanden

Två federala domstolar i USA har, med bara några timmars mellanrum underkänt delar av den federala immigrationsmyndighetens tvångsåtgärder, vilket innebär betydande rättsliga nederlag för Trumps hårdare linje.

I Oregon har en domare utfärdat ett tillfälligt förbud mot att U.S. Immigration and Customs Enforcement, ICE, griper personer utan domstolsbeslut eller utan individuell prövning av flyktrisk.

Domstolen slår fast att myndigheten sannolikt brutit mot det amerikanska författningsskyddet mot orimliga frihetsberövanden, och att gripanden utan särskild misstanke strider mot lagens krav.

– Den praxis där frihetsberövanden sker utan att först fastställa individuell flyktrisk eller domstolsbeslut representerar ett klart och uppenbart brott mot lagen, skriver domaren i sitt beslut.

Vita huset försvarar satsning

Förbudet innebär att ICE måste säkerställa domstolsbeslut eller klar flyktrisk innan arresteringar fortsätter, åtminstone medan rättsprocessen fortgår.

Trump-tjänstemän har försvarat satsningen som ett heltäckande regeringsinitiativ med målet att öka gripanden och utvisningar.

Samtidigt menar kritiker att strategin väckt oro kring medborgerliga rättigheter, anklagelser om misskötsel och etnisk profilering.

Fler domstolar ansluter

I Minnesota gjorde en annan federal domare ett tidigare tillfälligt beslut permanent, så att immigrationsagenter inte längre får ta flyktingar utan domstolsbeslut.

Fallet grundar sig i kritik mot en ny policy där flyktingar som varit i USA längre än ett år utan permanent uppehållstillstånd skulle kunna tas i förvar för nya kontroller.

Domstolen anser att regeringen saknar tydlig lagstiftning som ger den sådan makt.

– Denna nya policy terroriserar flyktingar som kommit till USA i hopp om fred och säkerhet, skriver domaren Sarah Kahn i sin motivering.

Domstolen beslutar även att släppa de personer som redan hållits i förvar i Minnesota och förbjuder dessutom nya gripanden av den omstridda polisen.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen