Omkring 20 000 ukrainska barn bedöms ha “deporterats” till Ryssland.

Vanligtvis förs de ukrainska barnen till ryska städer eller de rysk-ockuperade territorierna.

Men tidigt på torsdagsmorgonen kommer uppgifter om att barn även har kidnappats och sedan skickats till ett annat land än Ryssland.

Minst två fall

Det har funnits minst två fall där ukrainska barn som kidnappats av ryska styrkor i östra Ukraina har tvångsförflyttats till ett läger i Nordkorea.

Detta enligt Kateryna Rashevska, en juridisk expert vid Ukrainas Regionala Center för Mänskliga Rättigheter, rapporterar Kyiv Independent.

– 12-åriga Misha från den ockuperade Donetsk-regionen och 16-åriga Liza från det ockuperade Simferopol skickades till lägret Songdowon i Nordkorea, 9 000 kilometer hemifrån, säger Rashevska.

Fördjupad relation

Ryssland har som bekant fördjupat sin relation med Nordkorea under kriget.

Tiotusentals nordkoreanska soldater skickades exempelvis till Kursk för att trycka tillbaka den ukrainska framryckningen där.

– Barnen där fick lära sig att “förstöra japanska militarister” och träffade koreanska veteraner som, år 1968, attackerade den amerikanska flottans fartyg Pueblo och dödade samt sårade nio amerikanska soldater, säger Rashevska om de kidnappade barnen.

FN ställer krav

Samtidigt fortsätter arbetet med att försöka återföra de 20 000 ukrainska barn som förts bort från sina familjer.

FN:s generalförsamling krävde på onsdagen med bred marginal att Ryssland omedelbart och ovillkorligen ska återlämna alla ukrainska barn som har tvångsförflyttats eller deporterats sedan krigets början.

Ryssarna missnöjda

Förslaget till resolution under det särskilda krismötet godkändes med 91 röster för, 12 emot och 57 nedlagda röster, vilket överträffade den nödvändiga två tredjedels majoriteten av närvarande och röstande medlemmar.

– Ryssland förkastade resolutionen som politiskt motiverad. Ambassadör Maria Zabolotskaya, biträdande ständig representant vid FN, sade att mötet motverkade fredsansträngningarna och beskrev resolutionen som en “särskilt cynisk lögn”, uppger FN.

Foto: C. Oskay

Text: Redaktionen

Av de nordamerikanska länderna är Kanada till ytan det största.

Nu kan en av provinserna i världens näst största land vara på väg att bryta sig loss.

– Alberta kommer att hålla en folkomröstning om huruvida provinsen ska förbli en del av Kanada eller gå vidare med en andra bindande omröstning om separation, vilket markerar det första betydande testet av landets enhet på årtionden, rapporterar BBC.

Pressas

Folkomröstningen planeras att hållas den 19 oktober, efter att förespråkare för en separation samlat in över 300 000 namnunderskrifter och lämnat till provinsens premiärminister Daniella Smith.

Samtidigt har en motståndsrörelse till separationen samlat inte hela 400 000 namnunderskrifter för att provinsen ska stanna kvar under kanadensisk flagg.

– En orolig självständighetsrörelse har vuxit fram i den oljerika provinsen, byggd på en ihållande känsla av att Alberta förbises av beslutsfattare i Ottawa, uppger BBC.

– Ändå tyder opinionsundersökningar på att majoriteten av Albertaborna skulle rösta emot att separera.

Vill bli kvar

Premiärministern, som leder provinsen sedan 2022 och har ett starkt fokus på att öka Albertas självständighet, anser att en separation inte vore det bästa.

Hon förespråkar istället att stanna kvar under kanadensiskt styre.

– Det är så jag skulle rösta om separation i en provinsiell folkomröstning, säger hon, enligt kanalen.

– Det är också min regerings och min grupps ståndpunkt.

Har stoppats

Kravet på en folkomröstning om separation från Kanada har tidigare stoppats av domstol i Alberta.

Men Daniella Smith menar att det är ”djupt bekymrande” att folket inte skulle få säga sitt.

– Som premiärminister kommer jag inte att låta ett juridiskt misstag av en enda domare tysta rösterna från hundratusentals Albertabor, säger hon, enligt BBC.

– Albertas framtid kommer att avgöras av Albertanerna, inte domstolarna. Att skjuta upp problemet förlänger bara en mycket känslosam och viktig debatt, och att tysta rösterna från hundratusentals Albertabor som vill bli hörda är oförsvarbart i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen