Fredsförhandlingarna fortsätter – men ledande personer som Marco Rubio och Volodymyr Zelenskyj har sagt att det kan ta tid.

Ryssarna har inte uttalat sig mycket gällande fredsprocessen – men på måndagskvällen vill en ledamot i den ryska statsduman skicka ett meddelande till Europa.

De har ingenting att säga till om, menar han.

“Inget att säga till om”

EU-toppen Kaja Kallas har tidigare sagt att Ryssland måste göra eftergifter för att nå fred.

Leonid Slutskij, ordförande för internationella kommittén i den ryska statsduman, menar att ryssarna inte bryr sig nämnvärt.

– Europeiska huvudstäder kan fortsätta att ta emot Zelenskyj så länge de vill, men de kommer aldrig att ha något meningsfullt inflytande på fredsprocessen. Europa håller snabbt på att förlora sin position som en viktig historisk aktör, säger Slutskij enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Starka reaktioner

Kaja Kallas har reagerat starkt på uppgifter om ukrainska eftergifter – som exempelvis handlar om minskningen av det krigshärjade landets militära styrkor.

Kallas vill istället att Ryssland ska minska storleken på deras armé och komma med sina egna eftergifter.

Kallas ord

EU-toppen menar att fokus bör vara på vilka eftergifter Ryssland ska stå för, istället för Ukraina.

– I varje fredsavtal måste vi fokusera på hur vi får eftergifter från rysk sida, så att de upphör med aggressionen för gott och inte försöker ändra gränser med våld, säger Kallas enligt Politico.

– Vi har en angripare och ett offer. Fokus bör ligga på vad Ryssland, angriparen, måste göra, inte på vad Ukraina, offret, måste offra.

Svåraste frågan

Från både amerikanskt och ukrainskt håll låter det som att fredsförhandlingarna rör sig framåt.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har dock understrukit att det är mycket arbete kvar innan något fredsavtal skrivs under.

Diskussioner om territorium bedöms vara den svåraste frågan att lösa för förhandlarna.

Foto: By Number 10 - Prime Minister Keir Starmer visits Ukraine, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen