Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

2025 12 01

En Nato-topp menar att organisationen kanske behöver bli mer aggressiv.

Ryssland har utövat olika typer av hybridattacker mot Natoländer under en tid.

Det handlar bland annat om misstänkta drönarflygningar och cyberangrepp.

Nu säger en Nato-topp att organisationen kanske behöver bli mer aggressiv, rapporterar Kyiv Independent.

Utvärderar svaren

Nato överväger en övergång till mer bestämda svar på Rysslands cyberoperationer, sabotage och kränkningar av luftrummet.

Det säger alliansens högsta militära befälhavare till Financial Times. 

Amiral Giuseppe Cavo Dragone, som är ordförande för Nato:s militärkommitté, menar att alliansen omvärderar hur den konfronterar hybridhot som har intensifierats över hela Europa.

“Kan bli mer aggressiva”

Så här låter det från Dragone:

– Vi studerar allting... På cyberområdet är vi något av reaktiva. Att vara mer aggressiva eller vara proaktiva i stället för reaktiva är något vi funderar på, säger han.

Han menar också att ett “förebyggande angrepp” under vissa omständigheter skulle kunna ses som en “defensiv handling”, samtidigt som han noterar att ett sådant tillvägagångssätt är “längre bort från vårt normala sätt att tänka och agera”.

“Testar konstant”

Natoländerna i Östeuropa arbetar ofta för ett hårdare tillvägagångssätt gentemot Ryssland.

Lettlands utrikesminister Baiba Braže är en som har uttalat sig om saken.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad blir svaret, hur långt kan vi gå?

“Inte bara snack”

Även utrikesministern talar om att mer “proaktiva” åtgärder behövs och säger att det inte är retorik som skickar signaler – utan att vidta åtgärder, uppger Politico.

Ryssland har sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 gått allt längre i hybridoperationerna mot europeiska länder.

Ryska drönare har flugit nära Polen och Rumänien under de senaste veckorna och månaderna, samtidigt som mystiska drönare har orsakat kaos på flygplatser och militärbaser över hela kontinenten. 

Andra incidenter inkluderar GPS-störningar, intrång av stridsflygplan och örlogsfartyg, samt en explosion på en viktig polsk järnvägslinje som fraktade militärt bistånd till Ukraina.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Mardrömsuppgifter för Trump – avbryter allt

2026 06 02

Stockholmsbörsen faller plötsligt på måndagseftermiddagen.

Under de senaste veckorna har uppgifter gjort gällande att USA och Iran ska vara nära ett avtal för att nå fred och öppna Hormuzsundet.

Men på måndagseftermiddagen kommer mardrömsuppgifter för Donald Trump.

Iran avbryter enligt uppgifterna förhandlingar med hänvisning till brott mot eldupphöret, rapporterar CNBC.

Avbryter allt

Iranska förhandlare kommer att sluta utbyta meddelanden med USA via mellanhänder, och Teheran kommer att vidta åtgärder för att helt stänga Hormuzsundet. 

Detta som en hämnd för pågående överträdelser av vapenvilan, enligt Irans statskopplade nyhetsbyrå Tasnim.

Det handlar bland annat om Israels återkommande attacker mot Libanon.

Uppgavs vara nära

Donald Trump uppgav så sent som förra veckan att parterna var nära ett avtal.

Men nu tycks Iran ha tappat tålamodet.

Teheran har flera gånger krävt att vapenvilan även ska inkludera Libanon, men Israel har fortsatt att attackera Hizbollah-måltavlor under den senaste tiden.

Stockholmsbörsen faller med över en procent på uppgifterna, enligt data från Marketwatch.

Oljepriserna stiger samtidigt.

Trump-administrationen har inte kommenterat saken ännu.

Läs mer: Semestern blir dyrare

Fortsatta attacker

Trots att Iran och USA nått fram till en vapenvila har attacker skett.

USA har meddelat att de slog till mot iranska militära anläggningar under helgen, medan Teheran uppgav att de svarade med att attackera en amerikansk bas, rapporterar BBC.

Detta trots den påstådda vapenvilan.

Ingen reaktion

Stockholmsbörsen faller på måndagen, men på andra sidan Atlanten syns ingen större reaktion på uppgifterna om att Iran avbryter samtalen.

Det ledande amerikanska indexet S&P 500 ligger på plus 0,02 procent i skrivande stund.

Den amerikanska aktiemarknaden har varit oerhört motståndskraftig och har stigit trots de enorma osäkerheterna i Mellanöstern.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Positivt besked för svenska pensionärer

2026 06 01

Inkomsterna för nyblivna pensionärer är på väg uppåt.

Den höga inflationen de senaste åren har bromsat de svenska pensionerna.

Men nu är trenden på väg uppåt, enligt en färsk rapport från Alecta.

– Årskullen 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, uppger pensionsbolaget. 

– I årets studie syns en särskilt stor inkomstökning för årskullen. Det förklaras delvis av att 57:orna fick en skattekompensation under just det här året.

Skattekompensation

När åldersgränsen i det allmänna pensionssystemet höjdes till 66 år 2023 fick inte personer födda 1957 ta del av det förhöjda grundavdraget.

Det gjorde att de fick betala mer skatt än andra pensionärer i samma situation.

Under 2024 kompenserades de därför på ett belopp mellan 25 000 och 35 000 kronor för de flesta personer, uppger Alecta.

Fler jobbar

Det blir allt vanligare att arbeta längre upp i åren.

Fler svenskar kombinerar pension och jobb.

– 465 000 svenskar som är 66 år och äldre har inkomster från arbete, oftast i kombination med pension. Vi kallar dem jobbonärer oavsett om det rör sig om heltidsarbete eller jobb då och då, uppger Alecta.

Över 40 procent

Bland de yngre pensionärerna, i åldrarna 66 till 70, arbetar över 40 procent av svenskarna.

För de som passerat 70 men ännu inte fyllt 76 har nästan vart fjärde pensionär inkomst från arbete.

– Andelen jobbonärer är i alla åldersgrupper de högsta sedan våra mätningar började, framhåller Alecta.

– Fler män än kvinnor är jobbonärer, men ökningen är något större bland kvinnor.

Färre fattiga

En positiv utveckling bland svenska pensionärer är att andelen äldre som lever i relativ fattigdom minskar, enligt pensionsbolaget.

Definitionen av begreppet relativ fattigdom är i detta fall hushåll med en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

– Ekonomiskt utsatta finns i högre utsträckning bland yngre och betydligt oftare bland ensamstående och utrikes födda, framhåller Alecta.

Foto: T. Zanon

Text: Redaktionen