Fredsförhandlingarna fortsätter.

Amerikanerna – däribland utrikesminister Marco Rubio – har sagt att man har gjort stora framsteg under den senaste tiden.

Det finns fortfarande frågor som behöver lösas – men det råder försiktig optimism i såväl USA som Ukraina.

Nu förtydligar Marco Rubio vad som gäller för säkerhetsgarantier för Ukraina.

Nytt besked

Säkerhetsgarantier är en av de saker som Ukraina har efterfrågat.

Utrikesminister Marco Rubio har berättat för europeiska allierade att USA vill ha ett fredsavtal innan man går med på några säkerhetsgarantier för Ukraina.

Detta enligt en europeisk diplomat och en person med insyn i samtalen, rapporterar Politico.

Fredsavtal först

Rubios besked är ytterligare ett tecken på att amerikanerna vill ha ett fredsavtal så fort som möjligt – och sedan lösa övriga frågor.

Rubio ska dock ha sagt till europeerna att säkerhetsgarantier är “en prioritering” för Trump-administrationen.

– Utrikesminister Rubio, tillsammans med hela Trump-administrationen, har tydligt understrukit att säkerhetsgarantier skulle behöva vara en del av varje fredsavtal, vilket han konsekvent har framhållit både offentligt och privat, säger utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott.

Kan säga nej

Optimistiska tongångar hörs i Kyiv och Washington – men från Ryssland är det tystare.

Tankesmedjan Institute for the Study of War uppger att Ryssland kan förbereda sig för att säga nej till fredsavtalet.

Sätter upp villkor

ISW förklarar.

– Kremltjänstemän fortsätter att sätta upp villkor för att avvisa varje fredsavtal som inte tillgodoser alla Rysslands maximalistiska krav, rapporterar ISW.

– Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov sade den 26 november att “det inte kan bli tal om några eftergifter eller någon kapitulation” avseende “nyckelaspekterna” i Rysslands utmaningar med Ukraina, som svar på USA:s fredsplan.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

– Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen