USA har som bekant infört sanktioner mot rysk olja för att få Vladimir Putin till förhandlingsbordet.

Men det är fler aktörer än bara Ryssland som påverkas av sanktionerna.

Nu kommer uppgifter om att Serbiens enda oljeraffinaderi NIS bara är dagar från en “shutdown”, rapporterar Kyiv Post.

Dagar kvar

Serbiens enda oljeraffinaderi, som levererar en stor del av landets bränsle, står inför en fullständig nedstängning inom dagar.

Det säger president Aleksandar Vucic på tisdagen, efter att amerikanska sanktioner på grund av dess ryska majoritetsägande har stoppat råoljetillförseln.

– Det har inte stängts ner än, men det körs redan nu på en reducerad nivå jämfört med det normala, säger presidenten.

Satt tidsfrist

Vucic säger att NIS har lagrat tillräckligt med bränsle för att räcka till slutet av året, med ytterligare reserver som hålls av regeringen. 

Men han har satt en tidsfrist på 50 dagar för att nå en överenskommelse mellan ryssarna och en potentiell köpare, som inkluderar budgivare från Ungern och Förenade Arabemiraten.

Misslyckas det tvingas den serbiska regeringen att kliva in.

– Vi kommer inte att ha något val. Vi kommer att sätta in vår egen ledning och erbjuda högsta möjliga pris, fortsätter Vucic.

Nya uppgifter

Samtidigt har nya uppgifter kommit på tisdagen om att det görs framsteg i fredsprocessen.

En amerikansk tjänsteman uppger att Ukraina har gått med på ett avtal, rapporterar CNN.

“Kan bli verkligt”

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har kommenterat utvecklingen.

Han understryker att man inte är i mål ännu – men att det går åt rätt håll.

– Efter mötena i Genève ser vi många utsikter som kan göra vägen till fred verklig. Det finns fasta resultat, och mycket arbete återstår fortfarande, framhåller den ukrainske presidenten.

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio har uttryckt positivitet kring utvecklingen.

Foto: By NIS ad, CC BY 3.0 rs

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina har många länder avslutat eller begränsat sina affärer med Kreml.

Men Ryssland bedriver fortfarande omfattande handel med länder bortom Europa.

Mycket av teknologin och produkterna som importeras kommer från Kina – som nu höjer priserna rejält, rapporterar oberoende Moscow Times.

Höjer priserna

Kinesiska exportörer har höjt priserna på kritiska varor, särskilt artiklar med militär användning, för ryska militärindustriella köpare.

Detta enligt en ny studie från Bank of Finland Institute for Emerging Economies.

Priserna för exportkontrollerade kinesiska varor som skickats till Ryssland, många av dessa komponenter med dubbla användningsområden som behövs av försvarsindustrin, steg med i genomsnitt 87 procent mellan 2021 och 2024.

Det kan jämföras med 9 procent för liknande varor som skickats till andra länder.

“Beter sig inte”

Kina förhåller sig fortsatt neutralt utåt när det kommer till kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men en källa nära den ryska regeringen klagar på att kineserna agerar enligt deras egna intressen, istället för att vara en bra allierad.

– Kina beter sig inte som en allierad. Ibland sviker de oss och stoppar betalningar, ibland utnyttjar de oss, ibland är det rent rån – det finns inget allierat i det, säger källan.

Viss minskning

Samtidigt kommer nya siffror från den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Rysslands oljeleveranser till Kina minskade med 8 procent under perioden januari till oktober 2025 jämfört med samma period föregående år.

Fortsatt störst

Enligt den tillgängliga datan var oljeleveranserna från Ryssland till Kina värda 42,06 miljarder dollar under rapporteringsperioden, vilket är 20,3 procent lägre än under samma period 2024. 

Samtidigt fortsätter Ryssland att vara den största oljeleverantören till Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen