Det framhåller Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt i ett inlägg på den sociala medieplattformen X.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, uppger Leavitt.

Ett fredsavtal är dock fortfarande inte i hamn.

– Det finns några ömtåliga, men inte oöverstigliga, detaljer som måste redas ut och som kommer att kräva ytterligare samtal mellan Ukraina, Ryssland och USA, framhåller Karoline Leavitt.

Experten tvivlar

Vita husets nya besked kommer kort efter att USA och Ukraina meddelat att man enats om en fredsplan på 19 punkter.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte behandlats. Dessa frågor ska diskuteras mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Även om Zelenskyj och Trump skulle komma överens är det osannolikt att Ryssland kommer att acceptera ett mer Ukrainavänligt avtal. Det menar Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant och tidigare OSSE-sändebud till Ukraina.

– Om en överenskommelse nu har nåtts som Ukraina, Nato och Europa kan leva med, är frågan om Ryssland kan acceptera den. Ju mer acceptabel överenskommelsen blir för Ukraina, desto mindre kommer den att vara för Ryssland, säger han till Dagbladet.

Lavrov: Vi föredrar första avtalet

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttalade sig om fredsförhandlingarna under tisdagen. Enligt Lavrov föredrar Kreml det amerikansk-ryska utkastet till avtal, som innehåller 28 punkter.

– Huvudelementen i Trumps plan är baserade på den överenskommelse som nåddes i Anchorage i augusti i år, sade Lavrov på en pressträff i Moskva tidigare under dagen.

Avtalet som Lavrov refererar till skulle kräva flera tunga eftergifter från Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland. Dessutom nekas Ukraina medlemskap i Nato, samtidigt som försvarsalliansen går med på att inte ”expandera ytterligare”. Avtalet fastlår också att ryska ska bli andra statsspråk i Ukraina och att utländska diplomater inte ska tillåtas flyga till landet.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina har många länder avslutat eller begränsat sina affärer med Kreml.

Men Ryssland bedriver fortfarande omfattande handel med länder bortom Europa.

Mycket av teknologin och produkterna som importeras kommer från Kina – som nu höjer priserna rejält, rapporterar oberoende Moscow Times.

Höjer priserna

Kinesiska exportörer har höjt priserna på kritiska varor, särskilt artiklar med militär användning, för ryska militärindustriella köpare.

Detta enligt en ny studie från Bank of Finland Institute for Emerging Economies.

Priserna för exportkontrollerade kinesiska varor som skickats till Ryssland, många av dessa komponenter med dubbla användningsområden som behövs av försvarsindustrin, steg med i genomsnitt 87 procent mellan 2021 och 2024.

Det kan jämföras med 9 procent för liknande varor som skickats till andra länder.

“Beter sig inte”

Kina förhåller sig fortsatt neutralt utåt när det kommer till kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men en källa nära den ryska regeringen klagar på att kineserna agerar enligt deras egna intressen, istället för att vara en bra allierad.

– Kina beter sig inte som en allierad. Ibland sviker de oss och stoppar betalningar, ibland utnyttjar de oss, ibland är det rent rån – det finns inget allierat i det, säger källan.

Viss minskning

Samtidigt kommer nya siffror från den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Rysslands oljeleveranser till Kina minskade med 8 procent under perioden januari till oktober 2025 jämfört med samma period föregående år.

Fortsatt störst

Enligt den tillgängliga datan var oljeleveranserna från Ryssland till Kina värda 42,06 miljarder dollar under rapporteringsperioden, vilket är 20,3 procent lägre än under samma period 2024. 

Samtidigt fortsätter Ryssland att vara den största oljeleverantören till Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen