UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

2025 11 25

Rysslands moderna historia hade kunnat ta en annan vändning.

År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna.

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle.

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet.

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter.

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Sankt Petersburg i lågor

2026 05 21

Sankt Petersburg har drabbats av en sabotageattack.

En ukrainsk partisanoperation har enligt uppgifter slagit ut ett viktigt transportled i Sankt Petersburg.

Attacken som kopplas till rörelsen ATESH, har stört viktiga logistikkedjor i nordvästra Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Sabotageattack mot storstaden

Enligt ATESH genomfördes attacken genom att ett strategiskt oljelok antändes och därmed sattes ur bruk.

– Agenter från vår rörelse genomförde en framgångsrik operation i Sankt Petersburg – genom att sätta eld på det slog de ut ett lok som användes för att transportera oljelaster och för att stödja försörjningskedjorna för regionens industriella och energirelaterade infrastruktur, säger ATESH i ett uttalande.

De uppger även att järnvägsinfrastrukturen i regionen är överbelastad.

Logistik under press

Efter branden uppger rörelsen att den ryska logistiken i nordvästra delen av landet nu är under konstant press.

– Varje störning vid nyckelpunkter leder till förseningar i leveranser av bränsle och råvaror. Regionens industriföretag är beroende av dessa försörjningskedjor, säger ATESH.

De pekar också på att närliggande Ust-Luga, en viktig exporthub för olja och petroleumprodukter, gör området extra känsligt för störningar.

Försörjningskedjor påverkas

Enligt ATESH får störningar i transportsystemet snabbt följdeffekter på hela industrin.

Fabriker får färre råvaror, hamnar tar emot färre laster och den regionala försörjningen börjar svikta.

De hävdar att även bakre områden i kriget inte längre är säkra för rysk infrastruktur.

– Även långt bakom frontlinjen förblir kritisk infrastruktur sårbar. Det finns inga säkra platser för Putins krigsmaskin.

Rörelsen uppger även att liknande sabotage tidigare genomförts mot ryska mål, bland annat ett ellok i Lipetsk-regionen.

De har också tidigare hävdat att kommunikationer och ammunitionstillförsel till ryska styrkor störts genom andra aktioner bakom frontlinjen.

Foto: C. Burns

Text: Redaktionen