År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainas omfattande långdistansattacker fortsätter.

Sent på fredagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ryssland har attackerats – 1 000 kilometer från frontlinjen i Ukraina.

Uppgifterna gör gällande att det är två borrplattformar i norra Kaspiska havet som har attackerats, rapporterar Kyiv Independent.

Ny attack

Ukrainska styrkor har slagit till mot två borrplattformar i norra Kaspiska havet “som en del av ansträngningarna att minska Rysslands militära och ekonomiska kapacitet”.

Enligt ett uttalande från Ukrainas generalstab var målen de stationära plattformarna vid fälten V. Graifer och Jurij Kortjagin. Anläggningarna ligger nästan 1 000 kilometer från frontlinjen.

Plattformarna fungerar enligt generalstaben “som en viktig länk i försörjningen av bränsle och smörjmedel till den ryska ockupationsarmén”.

“Har träffats”

Så här lyder ett meddelande från generalstaben enligt Ukrainska Pravda:

– Tidiga rapporter tyder på att den fasta plattformen (LSP-2) vid Valery Grayfer-fältet och den fasta plattformen (LSP-1) vid Jurij Kortjagin-fältet träffades, menas det.

Läs mer: Stor explosion i Ryssland

Ukraina har övertaget

Ukraina har enligt tankesmedjan ISW markant ökat sin kampanj med medeldistansvapen mot rysk logistik, militär utrustning och personal sedan slutet av 2025 och i synnerhet under början av 2026.

– ISW har observerat geolokaliserade bevis för att ukrainska styrkor genomförde 41 medeldistansattacker i januari 2026, 61 i februari 2026 och 115 i mars 2026, uppger tankesmedjan.

11 000 om dagen

Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyj uppgav tidigare i veckan att de ukrainska styrkorna för obemannade system utför över 11 000 stridsuppdrag per dag och träffade över 150 000 verifierade mål enbart under mars 2026.

Det rör sig därmed om en ökning med 50 procent från februari 2026.

Läs mer: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: Ukrainas generalstab

Text: Redaktionen