År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det europeiska förslaget är betydligt vänligare inställt mot Ukraina. I förslaget ställs det krav på ”solida säkerhetsgarantier” till Ukraina som motsvarar Natos artikel 5.

De europeiska länderna kräver också ”en fullständig vapenvila” innan eventuella diskussioner om utbyte av territorium inleds.

Nu svarar Kreml.

Putinregimen säger blankt nej till det europeiska fredsavtalet, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Vladimir Putins rådgivare, Jurij Usjakov.

– Det är helt meningslöst, säger Usjakov om det europeiska förslaget. 

Berömmer USA:s förslag

Samtidigt berömmer Usjakov den "amerikanska fredsplanen". Avtalet på 28 punkter – som enligt uppgift har utarbetats av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera sin armé till 600 000 soldater och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland, inklusive stora delar som i dag kontrolleras av ukrainska styrkor.

– Många av punkterna som presenterats är helt acceptabla, säger Usjakov enligt Reuters.

LÄS MER: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA 

Statsministern: ”Tvinga Putin till förhandlingsbordet”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har under måndagen samtalat med EU:s stats- och regeringschefer om en fredsplan för Ukraina.

– Mitt budskap är att det ligger i Sveriges intresse att Rysslands aggressioner mot grannländer aldrig lönar sig. Annars kan det som händer i Ukraina idag drabba någon av oss i EU imorgon, skriver han på sin Facebooksida efter samtalen.

– Medan vi i demokratierna oförtröttligt arbetar för en hållbar och rättvis fred, bombade Ryssland på nytt den ukrainska storstaden Charkiv i natt. Fyra personer dog. Delar av el- och värmesystemet slogs ut – mitt i kalla vintern. Det är tydligt att Putin måste tvingas till förhandlingsbordet, tillägger Kristersson.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den 

Foto: A. Larionov

Text: Redaktionen

Alexandria Ocasio-Cortez, ofta kallad AOC.

Lägg namnet på minnet.

Det uppmanar åtminstone Laura Ingraham, programledare på den konservativa tv-kanalen Fox News, Republikanerna att göra.

– AOC positionerar sig för att kandidera till president 2028. Republikaner, medan ni krigar med er själva, bygger hon den mäktigaste politiska operationen som vi sett sedan Obama, skriver Laura Ingraham på X och hänvisar till demokraten Barack Obama, som valdes till president 2008 och sedan valdes om fyra år senare.

36 miljoner följare

Alexandria Ocasio-Cortez har varit kongressledamot i New York sedan 2019.

Hon passerade nyligen minimiåldern på 35 år för att få lov att kandidera till president i USA och har enligt Axios spenderat miljoner dollar under året för att få ut sitt namn bland amerikanska folket.

Demokraten har nu över 36 miljoner följare på sociala medier och bedöms av partikamrater vara en given kandidat till presidentposten nästa val.

Ari Rabin-Havt, mångårig medhjälpare till Bernie Sanders som tidigare kandiderat för Demokraterna, är en som lyfter fram AOC.

– Hon har en supporterbas som på många sätt har en större potentiell bredd än Bernies. Hon har stått i rampljuset från dag ett och har den nationella kampanjerfarenheten som många andra potentiella kandidater nu försöker få. Det vore höjden av arrogans att anta att hon inte kunde vinna nomineringen 2028, säger han till Axios.

Kamala Harris kan göra comeback

Den 36-åriga demokraten fick sitt politiska genombrott 2018 då hon överraskade och besegrade veteranen Joe Crowley i primärvalet och sedan valdes in i representanthuset.

Nyligen uppmärksammades Ocasio-Cortez för en kampanj då hon samlade in pengar som användes för att dela ut 1 600 kalkoner till familjer i stadsdelen Bronx i New York inför Thanksgiving.

Andra potentiella kandidater som nämns i sammanhanget är Kamal Harris, som förlorade mot Donald Trump för ett år sedan och Kaliforniens guvernör Gavin Newsom.

Bernie Sanders tror att AOC skulle kunna bli den slutgiltiga kandidaten.

– Jag tror att hon skulle kunna bli det. Jag tror också att andra skulle kunna bli det. Det är hennes beslut att fatta, säger demokraten till Axios.

Foto: Dimitri Rodriguez resp Official White House Photo by Pete Souza)

Text: Redaktionen