21 januari 2026

Tidöparti kräver: Mer pengar till asylsökande

2025 11 23

Ett Tidöparti vill att asylsökande ska få väsentligt högre ersättning.

Dagersättningen för asylsökande bör höjas.

Det har ombuden på Liberalernas landsmöte beslutat – tvärtemot den egna partiledningens vilja.

Vill ge mer till asylsökande

Ombuden på L:s landsmöte går emot partiledningen i flera fråga som rör migrationspolitiken, rapporterar SR.

Landsmötet har bland annat röstat igenom ett förslag om att dagersättningen för asylsökande ska höjas väsentligt, enligt kanalen.

– Det är ett anständigt beslut, det är ett beslut som Liberalerna ska driva nu i valkampanjen, och jag ser fram emot att knacka dörr och säga: ”Det här står vi bakom”, säger Amie Kronblad (L), ombud från Stockholm, till radiokanalen.

”Kan inte äta sig mätta”

Asylsökande som inte har någon inkomst från arbete får dagersättning.

En ensamstående vuxen på ett asylboende där mat inte ingår får till exempel 71 kronor om dagen, enligt radiokanalen.

Det är för lite, menar alltså en majoritet av ombuden på L:s landsmöte.

– Jag har ju träffat den här gruppen, det är en del som inte kan äta sig mätta och inte förse sig själva med vinterkläder. Det är inte anständigt, säger Amie Kronblad.

Men landsmötets beslut går alltså emot partiledningens vilja.

Partiledningen blev också överkörd i andra migrationspolitiska frågor. Landsmötet beslutade till exempel att L i regeringssamarbetet ska verka för att fler ska kunna få permanent uppehållstillstånd, vilket går tvärtemot regeringens nuvarande linje.

”Är en extrem siffra”

Liberalerna har beskrivits som internt splittrade i många frågor som rör bland annat migrations- och integrationspolitiken, samt relationen till SD i Tidösamarbetet.

Partiet har bland annat beslutat att man inte ska släppa fram någon regering där SD ingår. SD har emellertid ställt ett ultimatum och sagt att man kräver ministerposter om högersidan vinner valet 2026.

Liberalerna har det just nu mycket tungt i opinionen.

En mätning som DN/Ipsos har publicerat i veckan visar att partiets väljarstöd ligger på 2 procent, avrundat uppåt.

– Liberalerna är ett parti i spagat och man har väldigt svårt att resa sig upp, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Mätningen visar också att bara en tredjedel av dem som röstade på L i förra valet fortfarande sympatiserar med partiet.

– Det är en extrem siffra som inget annat parti är i närheten av, säger Nicklas Källebring till tidningen.

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen

Massnedläggning i Ryssland – hundratusentals väntas stänga

2026 02 24

Vanliga ryssar kommer snart märka av en kris ute på stan.

Hundratusentals kaféer, bagerier och andra småföretag i Ryssland kan tvingas lägga ned sin verksamhet de kommande månaderna.

Risken för massnedläggning hänger samman med landets svåra ekonomiska situation.

Stora problem i Ryssland

Den ryska staten har stora finansiella problem.

Kriget i Ukraina kostar enorma summor pengar, samtidigt som västerländska sanktioner slår hårt mot den ryska ekonomin.

Nu tvingas Kreml bland annat höja skatterna och momsen och sänka tröskeln för vilka som behöver betala moms, rapporterar Moscow Times.

Det slår hårt mot små och medelstora företag, bland annat kaféer, bagerier, butiker och liknande verksamheter.

Under 2026 hotar därför en massnedläggning av mängder av verksamheter i Ryssland, vilket bland annat General Council of Business Russia slår larm om.

– År 2026 kan under dessa förhållanden 250 000–300 000 sådana SMF-företag stängas, vilket motsvarar omkring 4,4 procent av alla små och medelstora företag i landet, rapporterar tidningen.

Företag och konsumenter drabbas

Ungefär en tredjedel av små och medelstora företag har också uppgett att de är oroliga över att de kan tvingas stänga sin verksamhet inom sex månader, enligt en undersökning, uppger tidningen.

20 procent uppger att de kan lämna marknaden om den ekonomiska situationen försämras, medan 13 procent svarar att de även kan tvingas lämna om marknaden förblir som den är idag.

Biträdande ministern för ekonomisk utveckling, Tatyana Ilyushnikowva, har uppgett att det nästan blir en tredubbling av skattebördan för små och medelstora företag.

Många små och medelstora företag riskerar att göra minusresultat både på grund av höjda skatter, och till följd av kraftiga prisökningar på alltifrån el till hyreskostnader.

– Detta kan i sin tur leda till prisökningar för varor och tjänster för slutkonsumenterna, enligt tidningen.

Det innebär att vanliga ryssar snart kan komma att märka av konsekvenserna av Putins krig i ännu högre utsträckning än de redan gör.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen