Sverige står inför ett allvarligt problem som kan drabba både handeln och den militära beredskapen.

Det säger en svensk brigadgeneral.

Har mer än halverats

Antalet svenskflaggade fartyg har mer än halverats sedan början av 2000-talet, rapporterar SR.

Det är ett allvarligt problem av två skäl.

Dels måste Sverige leva upp till de krav på transporter som ställs sedan vi blivit medlemmar i Nato.

Dels är den svenska exporten helt beroende av sjöfarten.

– Sjöfarten bär 90 procent av vår import och export i vardagen, därför blir det så viktigt att vi också har redundans när vi inte kan förlita oss på en omvärld. Det är oroligt där ute, säger Fredrik Herlitz, brigadgeneral och ställföreträdande marinchef, till radiokanalen.

Behöver kunna transportera österut

Den svenska handelsflottan har alltså krympt, vilket ställer till det både för handeln och för Försvarsmakten.

Flottan är av stor vikt bland annat för att klara vår försörjningsberedskap.

Natomedlemskapet ställer också nya krav på vår transportförmåga till sjöss. Vi behöver kunna transportera trupper och materiel till exempelvis Gotland eller Baltikum.

– Tittar jag då ner i marinens behov så kommer Försvarsmakten vara i stort ha behov av att flytta förband och förmågor österut, då måste det bäras på fartyg, och det är då handelsfartyg i största möjliga mån, säger Fredrik Herlitz till radiokanalen.

Antalet svenskflaggade fartyg har minskat från som mest 235 i början av 2000-talet, till omkring 110 idag.

Behövs fler sjömän

Den svenska sjöfarten har också ett stort rekryteringsbehov, vilket Ekonomibladet tidigare har rapporterat.

Fram till 2027 behöver omkring 2 200 nya personer börja arbeta på fartyg, visar en rapport som Transportföretagen har tagit fram tidigare i år.

De ökade rekryteringsbehoven beror bland annat på stora pensionsavgångar, men också på att den svenska sjöfarten som helhet behöver växa.

– Då behöver fartygen bemannas med personer som är svenska medborgare eller är stadigvarande bosatta i Sverige, det ökar rekryteringsbehoven här, säger Laila Svedberg Poulsen, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen Sjöfart, i ett uttalande.

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen