USA visar sitt stöd till en nära allierad som har varit i storbråk med Kina den senaste tiden.

Trump-administrationen visar musklerna genom en övning med stridsplan i Östkinesiska havet.

Har skickat bombplan

Kina utgör ett ständigt hot mot den självstyrande ön Taiwan.

Den senaste tiden har Kina dessutom varit i storbråk med Japan.

Detta efter att Japans premiärminister sagt att Japan kan svara militärt mot Kina i händelse av en attack mot Taiwan.

Bråket har fått Kina att uppmana sina medborgare att avstå från resor till Japan, samtidigt som de hotfullt anklagar landet för att ”leka med elden”.

Nu visar USA sitt stöd till sina allierade, Japan och Taiwan.

Amerikanska och japanska stridsflygplan har genomfört en stor övning i Östkinesiska havet, som ligger mellan Kina, Japan och Taiwan, rapporterar Newsweek.

”Stärker avskräckningen”

Amerikanska bombplan som varit utplacerade i Japan, har tillsammans med japanska styrkor genomfört en övning över Östkinesiska havet, väster om Kyushuön, och Stilla havet, öster om Okinawaön, enligt japanska uppgifter.

Övningen genomfördes på måndagen, och var ett svar på en ”allt allvarligare säkerhetsmiljö”, uppger länderna, enligt tidningen.

– Att träna tillsammans på detta sätt stärker förtroendet, lagarbetet och det gemensamma engagemanget mellan Japan och USA. Det hjälper oss att hålla oss förberedda, stärka avskräckningen och stödja ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde, heter det i en officiell kommentar från U.S. Pacific Air Forces, enligt tidningen.

Övningen involverade ett stort antal amerikanska och japanska stridsflygplan.

Det rörde sig bland annat om två B-1B-bombplan och tolv F-35A-plan från USA, samt två F-2 och fyra F-15-plan från Japan.

”Hot mot Japans överlevnad”

Spänningarna i området har alltså ökat sedan Japans premiärminister Sanae Takaichi sade i Japans parlament att en kinesisk attack mot Taiwan skulle kunna få Japan att svara militärt.

Detta eftersom en sådan attack skulle uppfattas som ”en situation som hotar Japans överlevnad”, enligt premiärministern.

Kina har fördömt uttalandet.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

Polen anklagar rysk underrättelsetjänst för att ligga bakom helgens sabotage mot järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Nu rasar Putinregimen mot Natolandet – och anklagar dem för ”krigshysteri” och 12 års ”förstörelse”.

”12 års systematisk förstörelse”

En representant för Putinregimen nekar till att Ryssland har någonting med explosionen i Polen att göra, rapporterar Newsweek.

Det handlar i själva verket om en polsk fobi för ryssar, hävdar Andrej Ordasj, Rysslands högsta diplomat i Polen.

– Vi kommenterar generellt inte de olika absurda uttalanden som görs av de polska myndigheterna, vars syfte är att elda på russofobi och krigshysteri inom det polska samhället, säger Andrej Ordasj, enligt tidningen.

Ordasj menar att Ryssland har viktigare saker för sig än att utföra sabotage i Polen.

Samtidigt anklagar han Polen för att ha ägnat 12 år åt att ”förstöra” relationen med Putins Ryssland.

– Vi vill notera att Ryssland för närvarande står inför mycket viktigare uppgifter (inklusive att utveckla relationer med internationella partners som önskar det) än att genomföra helt onödiga, ovänliga handlingar mot Polen, som i 12 år systematiskt och medvetet har förstört dess relationer med vårt land, kommenterar Andrej Ordasj.

”Risk för katastrofal konflikt”

Enligt polska uppgifter misstänks två ukrainska medborgare ha utfört sabotaget. Dessa jobbar emellertid för den ryska underrättelsetjänsten, enligt Polens misstankar.

Polens premiärminister Donald Tusk menar att attacken, som ägde rum på söndagen, är en ”aldrig tidigare skådad sabotageakt” riktad mot Polen och dess medborgare.

Sabotaget är den allvarligaste incidenten i Polen sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina 2022, enligt premiärministern.

Järnvägslinjen som utsattes för sabotaget används bland annat för att transportera vapen och annan hjälp till Ukraina.

Spänningarna mellan Ryssland och Nato blir nu allt större.

– Det finns en växande risk för en katastrofal direkt Nato-Ryssland-konflikt under Ukrainakriget. Båda sidor, som genomgår en period av snabb upprustning, är beväpnade med enorma arsenaler av kärnvapen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

– Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen