Ett ryskt spionfartyg befinner sig på brittiskt vatten norr om Skottland, har Storbritannien meddelat på onsdagen.

Spionfartyget Yantar ska dessutom ha försökt blända brittiska piloter med laser, och Storbritannien säger sig nu förbereda en militär operation mot fartyget.

Nu kommer Ryssland med ett hånfullt svar till britterna.

Ryssland nekar – hånar Natojätten

Föga oväntat förnekar Ryssland att Yantar är ett spionfartyg som tagit sig in i brittiska vatten.

Rysslands ambassad i Storbritannien menar att det är britterna som är ute efter att provocera, rapporterar Sky News.

– Vi har noterat de senaste provokativa uttalandena från chefen för det brittiska försvarsdepartementet, John Healey, säger Rysslands ambassad i ett uttalande.

Ryssland hävdar att det rör sig om ett forskningsfartyg.

– Denna gång var orsaken aktiviteterna hos det ryska oceanografiska forskningsfartyget Yantar i internationellt vatten, menar ambassaden.

Putinregimen meddelar att de bara ler åt anklagelserna från Storbritannien.

”Får oss bara att le”

Ryska ambassad anklagar britterna för att ständigt misstänkliggöra Ryssland.

– De oändliga anklagelserna och misstankarna från den brittiska ledningen får oss bara att le, kommenterar ambassaden.

– Vårt lands handlingar påverkar inte Storbritanniens intressen och syftar inte till att underminera dess säkerhet, hävdar Putinregimens företrädare, enligt kanalen.

Ryssarna menar vidare att de ”inte är intresserade av brittisk undervattenkommunikation”.

Samtidigt anklagar ambassaden Storbritannien för ”russofobi”, alltså rysskräck. Nyligen har samma anklagelse riktats mot Polen, efter att Polen anklagat rysk underrättelsetjänst för sabotaget mot en polsk järnvägslinje.

Den ryska ambassaden i Storbritannien menar också att en ”ökning av militaristisk hysteri” leder till ”ytterligare försämring av Europas säkerhet”.

Hintar om ”nya farliga situationer”

Detta ”skapar förutsättningar för nya farliga situationer”, enligt ryssarna.

– Vi uppmanar den brittiska sidan att avstå från destruktiva åtgärder som förvärrar krisfenomenet på den europeiska kontinenten, tillägger Rysslands ambassad, enligt kanalen.

Storbritannien meddelar samtidigt att man kan slå till militärt mot spionfartyget.

– Vi har militära alternativ redo om Jantar ändrar kurs, säger försvarsminister John Healey, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas. 

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen