24 feb 2026

Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

2025 11 19

Ryssland anklagar ett Natoland för att ha ”förstört i 12 år”.

Polen anklagar rysk underrättelsetjänst för att ligga bakom helgens sabotage mot järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Nu rasar Putinregimen mot Natolandet – och anklagar dem för ”krigshysteri” och 12 års ”förstörelse”.

”12 års systematisk förstörelse”

En representant för Putinregimen nekar till att Ryssland har någonting med explosionen i Polen att göra, rapporterar Newsweek.

Det handlar i själva verket om en polsk fobi för ryssar, hävdar Andrej Ordasj, Rysslands högsta diplomat i Polen.

– Vi kommenterar generellt inte de olika absurda uttalanden som görs av de polska myndigheterna, vars syfte är att elda på russofobi och krigshysteri inom det polska samhället, säger Andrej Ordasj, enligt tidningen.

Ordasj menar att Ryssland har viktigare saker för sig än att utföra sabotage i Polen.

Samtidigt anklagar han Polen för att ha ägnat 12 år åt att ”förstöra” relationen med Putins Ryssland.

– Vi vill notera att Ryssland för närvarande står inför mycket viktigare uppgifter (inklusive att utveckla relationer med internationella partners som önskar det) än att genomföra helt onödiga, ovänliga handlingar mot Polen, som i 12 år systematiskt och medvetet har förstört dess relationer med vårt land, kommenterar Andrej Ordasj.

”Risk för katastrofal konflikt”

Enligt polska uppgifter misstänks två ukrainska medborgare ha utfört sabotaget. Dessa jobbar emellertid för den ryska underrättelsetjänsten, enligt Polens misstankar.

Polens premiärminister Donald Tusk menar att attacken, som ägde rum på söndagen, är en ”aldrig tidigare skådad sabotageakt” riktad mot Polen och dess medborgare.

Sabotaget är den allvarligaste incidenten i Polen sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina 2022, enligt premiärministern.

Järnvägslinjen som utsattes för sabotaget används bland annat för att transportera vapen och annan hjälp till Ukraina.

Spänningarna mellan Ryssland och Nato blir nu allt större.

– Det finns en växande risk för en katastrofal direkt Nato-Ryssland-konflikt under Ukrainakriget. Båda sidor, som genomgår en period av snabb upprustning, är beväpnade med enorma arsenaler av kärnvapen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Panik på Krym – inför ransonering

2026 05 22

Det råder problem i Sevastopol på ockuperade Krymhalvön.

Staden Sevastopol ligger i de sydvästra delarna av den ockuperade halvön.

Där har sedan gårdagen uppstått bränsleproblem.

Nu har myndigheterna på ön infört ransonering – och begränsar hur mycket bensin som invånarna får köpa, rapporterar RBC Ukraine.

Inför ransonering

Bränslebrist har drabbat det ockuperade Sevastopol sedan torsdagskvällen.

Myndigheterna har begränsat bensinförsäljningen till 20 liter per fordon, köer har bildats vid bensinstationer och priserna har stigit.

Detta enligt ryska Telegram-kanaler och ett uttalande från Sevastopols myndigheter.

“Logistiska svårigheter”

Kunder får alltså bara tanka 20 liter bensin just nu.

Pavel Ieno, biträdande chef för stadens administration, säger att man försöker begränsa “panikköp”.

Men utan att precisera exakt vad det handlar om uttalar han sig även om att det finns problem.

– Det finns vissa logistiska svårigheter, vars orsak jag tror är känd för alla.

– För att förhindra panikköp återinför vi en åtgärd som redan tidigare har visat sig vara effektiv.

Läs mer: Rysk attackdrönare nedskjuten i Afrika

Efter attackerna

Ieno uttalar sig inte specifikt om vad anledningen till ransoneringen är.

Men Ukraina har under den senaste tiden genomfört en rad attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Nyligen genomförda ukrainska attacker mot ryska oljeraffinaderier har stoppat eller dragit ner på produktionen vid anläggningar som står för runt en fjärdedel av landets totala raffineringskapacitet och mer än 30 procent av dess bensinproduktion, uppger Moscow Times.

“Under kontroll”

Timmar innan ransoneringen i Sevastopol tillkännagavs på fredagen försäkrade Rysslands energidepartement att den inhemska bensinmarknaden förblev ”stabil och under kontroll”. 

Kreml erkände dock denna vecka att ”produktionen kan komma att minska inom vissa områden”, men stod fast vid att man inte såg ”några risker” för rikstäckande bensinbrist. 

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

22 maj 2026

Del av Nordamerika kan bryta sig loss

2026 05 22

En provins i Nordamerika förbereder för folkomröstning.

Av de nordamerikanska länderna är Kanada till ytan det största.

Nu kan en av provinserna i världens näst största land vara på väg att bryta sig loss.

– Alberta kommer att hålla en folkomröstning om huruvida provinsen ska förbli en del av Kanada eller gå vidare med en andra bindande omröstning om separation, vilket markerar det första betydande testet av landets enhet på årtionden, rapporterar BBC.

Pressas

Folkomröstningen planeras att hållas den 19 oktober, efter att förespråkare för en separation samlat in över 300 000 namnunderskrifter och lämnat till provinsens premiärminister Daniella Smith.

Samtidigt har en motståndsrörelse till separationen samlat inte hela 400 000 namnunderskrifter för att provinsen ska stanna kvar under kanadensisk flagg.

– En orolig självständighetsrörelse har vuxit fram i den oljerika provinsen, byggd på en ihållande känsla av att Alberta förbises av beslutsfattare i Ottawa, uppger BBC.

– Ändå tyder opinionsundersökningar på att majoriteten av Albertaborna skulle rösta emot att separera.

Vill bli kvar

Premiärministern, som leder provinsen sedan 2022 och har ett starkt fokus på att öka Albertas självständighet, anser att en separation inte vore det bästa.

Hon förespråkar istället att stanna kvar under kanadensiskt styre.

– Det är så jag skulle rösta om separation i en provinsiell folkomröstning, säger hon, enligt kanalen.

– Det är också min regerings och min grupps ståndpunkt.

Har stoppats

Kravet på en folkomröstning om separation från Kanada har tidigare stoppats av domstol i Alberta.

Men Daniella Smith menar att det är ”djupt bekymrande” att folket inte skulle få säga sitt.

– Som premiärminister kommer jag inte att låta ett juridiskt misstag av en enda domare tysta rösterna från hundratusentals Albertabor, säger hon, enligt BBC.

– Albertas framtid kommer att avgöras av Albertanerna, inte domstolarna. Att skjuta upp problemet förlänger bara en mycket känslosam och viktig debatt, och att tysta rösterna från hundratusentals Albertabor som vill bli hörda är oförsvarbart i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen