Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

2025 11 17

Stora mängder ryskt gödselmedel väller in i EU:s medlemsländer.

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Modekedja i konkurs

2026 02 16

En kläd-och inredningskedja i Sverige går i konkurs.

Kedjan säljer kläder och inredning i Sverige.

De bedriver verksamhet i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Göteborg, Halmstad och Jönköping.

Men den danskägda kedjans svenska verksamhet går nu i konkurs.

Går i konkurs

Det är vd Jens Østergaard som begär Copenhagen Luxe Sweden i konkurs.

Minst fyra av kedjans svenska butiker påverkas av konkursen, rapporterar Fastighetsvärlden.

Pengarna i kassan har tagit slut – och en konkursansökan har godkänts av Malmö tingsrätt.

“Är komplicerat”

Bolaget kan inte betala sina skulder och är på obestånd.

Det är dock bara butikerna i Jönköping, Lund, Malmö och Helsingborg som påverkas.

– Det är komplicerat, säger Jens Østergaard enligt GP.

Trots konkursen kommer kedjan att öppna en ny butik i Göteborg i vår.

– Vi öppnar i Frölunda i april, det var bara några av butikerna som gick i konkurs, förklarar vd:n.

Vilka butiker som blir kvar efter konkursen – och huruvida de ska drivas i ett annat bolag är enligt vd:n oklart i nuläget.

Kedjan har tidigare haft butik på flera olika platser runt om i Göteborg – bland annat en pop-up butik på Fredsgatan.

Läs mer: En hel bransch går mot sin död

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 18 procent under januari månad jämfört med samma period föregående år. 

UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 18 procent, inom hotell- och restaurang noteras en minskning om 24 procent.

“Positiv utveckling”

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar siffrorna.

– UCs senaste statistik för januari visar på en mer positiv utveckling i näringslivet. Under januari minskade antalet företagskonkurser med 18 procent jämfört med samma period föregående år, säger hon.

– Samtidigt noterar vi tydliga minskningar inom flera utsatta branscher – byggbranschen med 18 procent och hotell- och restaurangbranschen med 24 procent.

 Foto: Fujiphilm

Text: Redaktionen

Kreml: Väst har ”lyckats” med Ukraina

2026 02 16

Kreml menar att väst har “lyckats” med Ukraina.

Det brutala kriget i Ukraina har pågått i nästan fyra år.

Ryssland anklagar återkommande västvärlden för att använda ukrainska soldater för att bedriva ett proxykrig.

Nu menar det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova att väst har “lyckats” med Ukraina – när det kommer till nazism.

“Väst har lyckats”

Kommentaren kommer efter det att Finlands Alexander Stubb sagt att Ukraina kommer närmare Europa.

– Jag vet inte vad Stubb menar med ordet europeisk, säger Zakharova enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Om de antar att Europa är synonymt med nazism, vilket upprepat har visat sig där, då har de kanske lyckats med att göra Ukraina europeiskt – nazistiskt, att döma av Zelenskys uttalanden.

Zakharova hävdar

Zakharova hävdar vidare att Ryssland aldrig har ifrågasatt Ukrainas suveränitet – fyra år in på Kremls brutala anfallskrig.

– Ryssland har aldrig haft några ambitioner att kränka Ukrainas suveränitet. Vi har alltid behandlat Ukraina som en suverän, självständig stat, säger hon.

Läs mer: Missilattack mot Ryssland

Lavrovs krav

Samtidigt har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ställt krav på ett framtida Ukraina.

Lavrov hävdade nyligen att ett Ukraina efter kriget måste vara ”vänligt” och ”välvilligt” mot Ryssland.

– Han avvisade uttryckligen varje framtida ukrainsk regering som inte är pro-Kreml, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Framgångsrika motattacker

Tankesmedjan rapporterar även om framgångsrika ukrainska motattacker.

– Enligt uppgift har nyligen genomförda ukrainska taktiska motattacker befriat flera små bosättningar längs floderna Jantjur och Hajtjura i riktningarna mot Oleksandrivka och Huljajpole, uppger ISW.

– Den ukrainska militärobservatören Kostjantyn Masjovets konstaterade den 15 februari att tempot i de ryska framryckningarna i riktningarna mot Oleksandrivka och Huljajpole började avta för ungefär en vecka sedan (med början kring den 8 februari) och har sedan dess i stort sett stannat av.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen