I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen