På senare år har Gävle-baserade Gefle IF halkat ner i seriesystemet och kämpar just nu för sin överlevnad i division 1 – den tredje högsta divisionen i svensk herrfotboll.

Men det är inte bara på planen som det går trögt.

Gefle IF befinner sig i en svår ekonomisk kris – och går enligt uppgifter mot ett minusresultat på så mycket som fyra miljoner kronor, rapporterar Gefle Dagblad.

Är i kris

Föreningen grundades redan 1882 och har totalt spelat 16 säsonger allsvensk fotboll.

Den senaste gången Gefle IF var i finrummet var år 2016 – och klubben har sedan dess rasat genom seriesystemet.

Gefle hade budgeterat för en förlust på en miljon kronor det här året – men förlusten ser istället ut att landa mellan tre och fyra miljoner kronor, och de saknar eget kapital.

– Det har varit en felsatsning under de senaste åren, att plocka in spelare utifrån för att försöka hålla allt under armarna, säger en källa som tidningen har pratat med.

“Historiska saker”

Ordförande Robert Strid kommenterar situationen.

– Vi dras med en hel del historiska saker som belastat ekonomin, det är den största orsaken, säger han.

– När vi gick upp i superettan fick vi in pengar som tillfälligt räddade läget, och utan att lägga skulden på tidigare styrelser så kanske man borde ha stramat åt saker redan då.

Ökar igen

Det är inte bara i sportvärlden som det krisar för företagen.

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser ökade med 13 procent under oktober månad jämfört med samma period föregående år.

Tufft inom bygg

UC noterar en ökning av konkurser inom byggbranschen om 25 procent, inom hotell- och restaurang noteras en ökning om 2 procent. 

UC ser samtidigt en minskning av konkurser inom detaljhandel om 21 procent och vidare noteras en minskning inom partihandeln om 18 procent. 

Antalet nystartade bolag ökade med omkring 12 procent.  

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen