Det tillkännager det kinesiska naturresursministeriet på fredagen.

Enligt myndigheterna har Kina upptäckt det enskilt största guldfyndet någonsin sedan landet grundades 1949.

– Tjänstemän säger att platsen innehåller uppskattningsvis 2,586 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt på 0,56 gram per ton, vilket motsvarar cirka 1 444 ton guld, rapporterar Euronews.

Värt 166 miljarder euro

Fyndet har gjorts i provinsen Liaoning i nordöstra Kina. Utgrävningen har pågått i 15 månader, vilket beskrivs som en ovanligt kort period för ett guldfynd av den här storleken.

Och om uppgifterna stämmer är timingen exceptionell.

Guldpriset har nått rekordnivåer, över 115 000 euro per kilo, vilket gör att den kinesiska upptäckten är värd mer än 166 miljarder euro.

– Ministeriet har beskrivit fyndet som ”ultrastort” men av låg halt, och säger att det redan har genomgått en första ekonomisk bedömning, skriver Euronews.

Hemlig plats

Myndigheterna har inte velat avslöja den exakta platsen för upptäckten, mer än att den gjorts i östra Liaoning.

Det har lett till spekulationer om Kinas strategier gällande hur och när avslöjandet kom.

I sammanhanget ska det nämnas att guldpriset i år har ökat med över 50 procent. Mycket på grund av en svag dollar, geopolitiska spänningar och stora köp från världens centralbanker.

Samtidigt har Kina växlat upp sina insatser inom mineralforskning. Förra året uppgav kinesiska myndigheter att man upptäckt ett fynd på 1 000 ton i provinsen Hunan och ytterligare 40 ton i Gansu. 

Totalt producerade landet 377,24 ton guld förra året, vilket var en ökning på 0,56 procent jämfört med 2023.

Nått rekordpris

I slutet av förra månaden föll guldpriset för första gången på länge. Men priset befinner sig dock fortfarande på förhållandevis mycket höga nivåer.

Guld passerade 4 000 dollar-gränsen per uns tidigare i oktober, och samma månad nåddes ett rekord på 4 300 dollar.

Ädelmetaller har ökat i värde under 2025 tack vare oro kring global handel, förväntningar om räntesänkningar från Federal Reserve och en nedgång i den amerikanska dollarn. 

Men storleken på avkastningen är ovanlig för guld och silver, särskilt när aktiemarknaden går bra som den gjort i år.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen