Storbanker hotar – kunderna får betala

2025 11 25

Storbanker varnar för att kunder kan tvingas betala mer.

Socialdemokraterna har kritiserat vad de beskriver som ”övervinster” för bankerna, och utlovat åtgärder för att stärka konkurrenssituationen i bankvärlden.

Nu varnar storbanker för att kunderna kommer att få betala.

”Kunderna får betala”

S har bland annat föreslagit en tillfällig bankskatt på ”övervinster” från räntenetton, rapporterar DI.

Men förslaget sågas av bland annat Nordea.

Storbankens intäkter från räntenettot minskade med 5,7 procent under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året.

Nu säger Nordeas Sverigechef Per Långsved att kunderna får betala om en bankskatt införs utan att den nuvarande riskskatten tas bort.

– Marginalerna har sjunkit på bolån och vi ser fler aktörer än någonsin på bolånemarknaden. Fler specifikt riktade skatter mot banksektorn riskerar att innebära högre kostnader för den som lånar, säger Per Långsved.

”Minska räntenetton”

Han får medhåll från Svenska Bankföreningen, som också kritiserar S-förslaget.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg försvarar dock förslaget.

– Konstruktionen av den här tillfälliga bankskatten ska vara ett incitament för att minska räntenetton. Men min poäng är att man måste göra flera saker för att öka konkurrensen i sektorn, säger Mikael Damberg till tidningen.

Även regeringen tittar på beskattning av räntenetton som ett alternativ som ska utredas, enligt tidningen.

Har kritiserats av Svantesson (M)

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har dock kritiserat S-förslaget.

I en debattartikel som Svantesson skrev tillsammans med partikollegor om den ekonomiska situationen i Stockholm, beskrivs S bankskatt som en ”bolåneskatt”.

Den lyfts upp som ett exempel på varför stockholmare skulle bli fattigare med ett rödgrönt styre.

– Som exempel skulle Socialdemokraternas bolåneskatt leda till 840 kronor i höjd ränta varje månad för ett lån på fyra miljoner kronor, skrev Svantesson tillsammans med partikollegorna Christofer Fjellner och Kristoffer Tamsons i debattartikeln i Expressen.

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

2026 05 01

Försvarsminister Pete Hegseth bekräftar nytt amerikanskt stöd till Ukraina.

Sedan Donald Trump tog över som president i USA blev situationen annorlunda för Ukraina.

Hans föregångare Joe Biden skickade återkommande stora stödpaket till Kyiv.

Donald Trump tog sedan en mer neutral roll, och de amerikanska stödpaketen till Ukraina har i praktiken upphört.

Men nu kommer besked från USA:s försvarsminister Pete Hegseth om nytt stöd till det krigshärjade landet.

USA-stöd till Ukraina

Den amerikanska kongressen spikade stödpaketet redan i december.

Det handlar om ett paket värt 400 miljoner dollar – motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

Den republikanska senatorn Mitch McConnell kritiserade försvarsdepartementet för att inte ha skickat iväg paketet.

– Ukrainastödet som vi röstade igenom för flera månader sedan ligger nu bara och samlar damm i Pentagon, menar han.

Hegseth bekräftar

Men USA:s försvarsminister Pete Hegseth menar att pengarna har skickats.

– Departementet bekräftar att 400 miljoner dollar anslogs för kapacitetsuppbyggnad i Europa, och per den 28 april har dessa medel frigjorts, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Exakt vad pengarna ska användas till är i nuläget oklart.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Under USAI-programmet

Pengarna har klubbats igenom under USAI-programmet – vilket står för The Ukraine Security Assistance Initiative.

Programmet syftar till att bygga upp Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet och territoriella integritet, stödja initiativ för institutionell transformation samt främja USA:s politiska och militära mål. 

Möjliga satsningar

Det är oklart exakt vad pengarna kommer att gå till, men USAI-resurser har tillåtelse att användas för bland annat:

- Granatkastare 

- Finkalibriga vapen 

- Pansarvärnssystem med tillhörande ammunition 

- Obemannade övervakningssystem

Läs mer: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

1 maj 2026

Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

2026 05 01

En ny frontlinje har tagit form i Ryssland.

Påståendet kommer från den ryske guvernören Alexander Drozdenko.

Till Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, varnar guvernören från Sankt Petersburg för konsekvenserna av de ukrainska attackerna.

– Regionen Leningrad är nu inte bara en gränsregion utan också en frontlinjeregion, säger han, rapporterar Kyiv Independent.

Närmare Sverige

Under de senaste månaderna har Ukraina genomfört flera kraftfulla attacker mot regionen, som gränsar till Östersjön och ligger betydligt närmare Sverige än de tidigare stridsområdena.

Bland annat har oljeterminaler i hamnstäderna Ust-Luga och Primorsk träffats av drönare.

– Med tanke på intensiteten i attackerna i mars och mitten av april är skadegörelse på bränsle- och energianläggningar samt hamninfrastruktur av stort intresse för fienden, säger Alexander Drozdenko, enligt tidningen.

Läs också: ”De första attackerna inleds i år” – Ryssland varnas

1 000 kilometer

Regionen runt Sankt Petersburg gränsar inte till Ukraina. Ändå menar den ryske guvernören att området måste ses som en ny frontlinje i striderna.

Bakom larmet ligger Ukrainas allt större förmåga att genomföra långdistansattacker, långt ifrån den direkta frontlinjen.

– De har träffat bränsletankar, pirar, flera oljetankers och hamninfrastruktur, uppger Kyiv Independent.

– Hamnarna, som ligger ungefär 1 000 kilometer norr om Ukrainas närmaste gräns, spelar en viktig roll i att generera intäkter till Kremls statsbudget.

343 drönare

Under årets första tre månader har 343 ukrainska drönare skjutits ner i regionen, enligt guvernören.

Samtidigt har omkring 40 procent av Rysslands oljeexportkapacitet slagits ut efter attackerna, enligt Reuters.

– Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och en viktig knutpunkt för export av råolja och petroleumprodukter. Primorsk hanterar omkring 60 miljoner ton olja årligen och är Rysslands främsta oljeexportknutpunkt vid Östersjön, uppger Kyiv Independent.

Läs mer: Ryska attackhelikoptrar förstörda

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen