“Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

2025 11 07

Det råder stora skillnader vad gäller bolåneräntorna.

Riksbanken har som bekant sänkt styrräntan till 1,75 procent – där den lär ligga kvar en tid framöver om ingenting oväntat sker med inflationen eller konjunkturen.

I takt med det faller bankernas bolåneräntor – men Finansinspektionen vill nu uppmärksamma bolånetagare på att det råder stora skillnader mellan bolåneräntorna.

Det är någonting som kan medföra tusentals kronor i extra kostnader varje år.

“Över 4 500 kronor”

Den genomsnittliga räntan som konsumenter får för nya och omförhandlade bolån med rörlig ränta hos de åtta största bolånebankerna låg på 2,76 procent i september 2025.

Skillnaden mellan genomsnittet av den bank som har lägst respektive högst ränta var enligt Finansinspektionen 0,23 procentenheter.

– I pengar innebär det över 4 500 kronor i räntekostnader på ett år för ett lån på två miljoner kronor, meddelar myndigheten.

Viktig uppmaning

I samband med upptäckten av skillnaden går Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark ut med en viktig uppmaning till bolånetagare.

– Vi ser just nu att genomsnittet för rörliga bolåneräntor sjunker men skillnaderna i vad konsumenter får i ränta är stor, säger hon.

– Det är en betydande skillnad som många kanske inte är medvetna om. Att jämföra räntor kan göra stor skillnad för din ekonomi.

Lär ligga kvar

För ett par dagar sedan meddelade Riksbanken att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent.

Om ingenting oförutsett sker med inflationen eller konjunkturen så lär räntan ligga kvar på samma nivå en tid framöver, konstaterar myndigheten.

Inget hot

Riksbanken bedömer alltjämt att den förhöjda inflationen är övergående.

Samtidigt bedöms det inte finnas något akut behov av en räntesänkning för att få igång konjunkturen.

– Styrräntan förväntas ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med prognosen i september, meddelar Riksbanken.

– Det bedöms bidra till att konjunkturen stärks och till att inflationen stabiliseras nära målet på sikt.

Foto: M. Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen

SD toppar ny lista – V inte långt efter

2026 11 09

Förtroendevalda för SD och V toppar en ny lista.

Riksdagsledamot Mohamed Ali (V) har hamnat i fokus efter valet i september, bland annat för sina omfattande skulder hos Kronofogden.

– Jag har ansökt om omprövningsansökan. De håller på och ska skicka underlag, så jag kan fullfölja att betala mina skulder, sade han till Aftonbladet i förr veckan.

Inte ensam

Mohamed Ali är inte ensam om skuldsituationen som förtroendevald, då nästan 400 andra i liknande position också sitter på skulder. Det parti med störst andel folkvalda representanter i riksdag, kommun eller region med skulder hos Kronofogden är SD, med 3,3 procent, enligt en kartläggning från TV4.

V återfinns på andra plats, då 2,9 procent av partiets valda representanter återfinns hos Kronofogden.

Störst i C

Samtidigt stick C ut i en annan lista. I partiet finns den största skulden per förtroendevald, om den totala summan sprids ut på samtliga representanter. SD återfinns också här i toppen, med en andra plats på listan.

Skulder kan göra politiker såbara och öka öppenheten för mutor och korruption, menar forskare. Sven Gustafsson, moderat gruppledare i Haninge, håller med.

– Om du är skyldig mycket pengar så har du ett behov, nämligen pengar, och då är du lätt angripbar för exempelvis yrkeskriminella, säger han till kanalen.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Regeringsfrågan i veckan

Under avslutningen av förra veckan kom flera nya besked i regeringsfrågan. SD backar från tidigare sitt krav på ministerposter och öppnar för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister, men kommer då gå i opposition.

Magdalena Andersson (S) gav under helgen besked att en regering med C och MP, men utan V, är huvudspåret.

Talmannens besked är att Kristersson nu får förlängd sonderingstid.

– Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, sade Andreas Norlén, i ett uttalande i slutet av veckan.

Listan

Andel förtroendevalda med skulder i respektive parti:

- SD: 3,3 procent
- V: 2,9 procent
- S: 1,6 procent
- KD: 1,6 procent
- L: 1,5 procent
- C: 1,3 procent
- M: 1,1 procent
- MP: 0,6 procent

Källa: TV4

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Tysklands Ukrainakrav – kan blockera allt

2026 11 10

Tyskland ställer nu ett tungt ultimatum.

Så sent som förra veckan meddelade landets försvarsminister Boris Pistorius att Tyskland har skickat allt som går att skicka till Ukraina vad gäller Patriotsystem.

Han passade på att uppmana andra länder att ta mer ansvar för stödet till det krigshärjade landet.

Nu hotar förbundskansler Friedrich Merz med att blockera EU:s nästa budget om inte fler länder hjälper till, rapporterar Bloomberg.

Tysklands krav

Det menas från tyskt håll att det är ett fåtal länder som bär det stora ansvaret av att stötta Kyjiv.

Om inte fler länder börjar bidra så kan Tyskland blockera den kommande EU-budgeten – som sträcker sig från 2028 till 2034.

Ukraina står inför ett finansieringsunderskott på omkring 70 miljarder euro för 2027.

– Ett kollektivt åtagande om att vi alla, utan undantag, ska bidra rättvist till att täcka underskottet är nödvändigt innan ytterligare diskussioner om finansiella åtaganden kan äga rum, säger Merz.

Vill inte delta

De nordiska länderna, Polen och Tyskland bidrar i hög grad till stödet av Ukraina.

Länder som Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien har meddelat att de inte vill delta i någon ytterligare utlåning till Kyjiv.

Det är oacceptabelt, menar Merz. Förbundskanslern har skickat ett brev till EU-toppen António Costa om saken.

Läs mer: Nya körkortsregler på gång

45 miljarder på gång

EU försöker just nu komma överens om ett nytt stödpaket på 45 miljarder euro till Ukraina.

– Det kommer att läggas ovanpå ett separat löfte om 45 miljarder euro som unionen ska ge Ukraina under 2027, som en del av det lån på 90 miljarder euro som sattes ihop i april 2026, uppger Kyiv Independent.

Krävs mer

Trots det krävs ytterligare miljarder för att täcka Ukrainas underskott för 2027.

Länder som Norge, Storbritannien och Kanada har redan meddelat att de tänker hjälpa till, men EU hoppas på stöd från ytterligare länder bortom unionen.

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Number 10

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se