“Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

2025 11 07

Det råder stora skillnader vad gäller bolåneräntorna.

Riksbanken har som bekant sänkt styrräntan till 1,75 procent – där den lär ligga kvar en tid framöver om ingenting oväntat sker med inflationen eller konjunkturen.

I takt med det faller bankernas bolåneräntor – men Finansinspektionen vill nu uppmärksamma bolånetagare på att det råder stora skillnader mellan bolåneräntorna.

Det är någonting som kan medföra tusentals kronor i extra kostnader varje år.

“Över 4 500 kronor”

Den genomsnittliga räntan som konsumenter får för nya och omförhandlade bolån med rörlig ränta hos de åtta största bolånebankerna låg på 2,76 procent i september 2025. 

Skillnaden mellan genomsnittet av den bank som har lägst respektive högst ränta var enligt Finansinspektionen 0,23 procentenheter.

– I pengar innebär det över 4 500 kronor i räntekostnader på ett år för ett lån på två miljoner kronor, meddelar myndigheten.

Viktig uppmaning

I samband med upptäckten av skillnaden går Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark ut med en viktig uppmaning till bolånetagare.

– Vi ser just nu att genomsnittet för rörliga bolåneräntor sjunker men skillnaderna i vad konsumenter får i ränta är stor, säger hon.

– Det är en betydande skillnad som många kanske inte är medvetna om. Att jämföra räntor kan göra stor skillnad för din ekonomi.

Lär ligga kvar

För ett par dagar sedan meddelade Riksbanken att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent.

Om ingenting oförutsett sker med inflationen eller konjunkturen så lär räntan ligga kvar på samma nivå en tid framöver, konstaterar myndigheten.

Inget hot

Riksbanken bedömer alltjämt att den förhöjda inflationen är övergående.

Samtidigt bedöms det inte finnas något akut behov av en räntesänkning för att få igång konjunkturen.

– Styrräntan förväntas ligga kvar på denna nivå under en tid framöver, i linje med prognosen i september, meddelar Riksbanken.

– Det bedöms bidra till att konjunkturen stärks och till att inflationen stabiliseras nära målet på sikt.

Foto: M. Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen