”Kommer känna vårt svar” – Kremls meddelande till Sverige

2025 11 05

Det råder stort missnöje i det ryska toppskiktet.

Europa överväger fortsatt att konfiskera frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina.

Flera europeiska ledare – däribland Ulf Kristersson (M) – vill se att tillgångarna konfiskeras.

Nu går Kreml ut med en varning om att Sverige och andra EU-länder kommer att “känna vårt svar” om de ryska pengarna går till Ukraina.

Kristersson för

Flera av de nordiska och baltiska länderna vill att EU genomför åtgärden.

– Europa kan inte ta risken att det finns frysta ryska tillgångar som går tillbaka ograverat till Ryssland trots det här kriget, har Kristersson sagt enligt SVT.

Förslaget har stött på visst motstånd i Belgien och Frankrike – men uppges röra sig framåt.

“Kommer känna vårt svar”

Nu meddelar Kreml Sverige och andra EU-länder att de “kommer känna vårt svar vid konfiskering av tillgångar”.

– Bryssel och andra europeiska huvudstäder, som är särskilt ivriga att stödja idén om de facto konfiskering av ryska pengar, kan vara säkra på att Ryssland har en tillräcklig arsenal av medel för ett lämpligt politiskt och ekonomiskt gensvar. EU kommer att känna vårt svar, säger biträdande utrikesminister Alexander Grushko enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Läs mer: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

“Skulle inte rekommendera”

Grushko fortsätter.

– Vi skulle inte rekommendera att EU:s medlemsstater låter sig ledas av oansvariga europeiska tjänstemän och inbitna rysslandsfientliga, som i själva verket föreslår att man ska “prova sig fram” i fall ryssarna inte gör någonting i gengäld, och resten av världen inte drar slutsatser om tillförlitligheten hos EU:s “finansiella fristad”.

Sverige stöttar

Sverige backar planen att låta frysta ryska tillgångar gå till Ukraina för att bland annat finansiera landets försvar.

Däremot har inget slutgiltigt beslut i frågan tagits ännu.

Läs mer: Rysk elitenhet utslagen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2026 06 22

Ett glädjande besked ges till alla som äger äldre bilar.

Ägare av äldre bilar kan nu andas ut.

Detta efter att EU-parlamentet har fattat beslut om det omdiskuterade ELV-direktivet, där hotet om tvångsskrotning av äldre fordon nu är avfört.

Motorentusiaster lättade

När EU-kommissionen för tre år sedan presenterade sitt förslag till uppdatering av ELV-direktivet, (End of Life Vehicle) växte snabbt oron bland bilägare och motorentusiaster i hela Europa.

Direktivet, som styr hur uttjänta fordon ska hanteras, väckte farhågor om att äldre bilar skulle kunna klassas som skrot och därmed tas bort från vägarna.

Nu är det slutgiltiga beslutet fattat – och tonen är betydligt mer positiv.

– Det är uppenbart att regeringen lyssnat till motorentusiasterna. Sveriges position har i mångt och mycket varit densamma som den många av oss inom motorkulturen förespråkat. Regeringen har fått andra länder att förstå hur viktigt motorkulturen är för Sverige, säger Anders Ydstedt, ordförande i Kungliga Automobil Klubben (KAK).

Veteranbilar undantas

Trots att den nya EU-förordningen innebär skärpta krav på återvinning och ett ökat producentansvar, finns ett viktigt undantag.

Veteranbilar omfattas inte av de regler som tidigare väckt oro för tvångsskrotning.

– Det här är ett viktigt besked för alla som engagerar sig i att bevara fina gamla bilar. Vi behöver en stark miljölagstiftning och höga krav på återvinning, men vi ska inte skrota vårt kulturarv. Jag är mycket nöjd med att vi lyckats skydda veteranbilarnas status i förhandlingarna, säger Jonas Sjöstedt, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Beslutet ses som en kompromiss där miljökrav och kulturhistoriska värden balanseras.

– Genom dagens beslut har vi lyckats säkra att de fina gamla bilarna från 50- och 60-talet får fortsätta rulla på svenska vägar, Jonas Sjöstedt (V).

Införs i Sverige

Trots att beslutet nu ses som en framgång menar motororganisationer att arbetet fortsätter, särskilt när reglerna ska införas i Sverige.

Kungliga Automobil Klubben lyfter vikten av hur lagstiftningen tolkas nationellt.

– Bilägare måste få avgöra själva vilka som blir morgondagens fordon, även nya bilar ska kunna bli historiska. Det viktiga att bevaka framöver för oss är nu hur svenska myndigheter hanterar implementeringen. Att detta görs på rätt på rätt med en generös tolkning är avgörande för motorkulturens framtid, säger Anders Ydstedt, ordförande, i KAKs expertråd.

Foto: A Suprun

Text: Redaktionen

Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

2026 06 22

Piloter från en ukrainsk drönargrupp har slagit rekord.

Drönare tycks vara den kanske enskilt viktigaste nya teknologin i modern krigföring – någonting som framgått tydligt i samband med kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Kremls styrkor skickar som bekant vågor av drönare mot ukrainskt territorium dagligen.

Men nu har en ukrainsk drönargrupp slagit nytt rekord – aldrig tidigare har så många ryska drönare skjutits ner av ett enda förband på en dag, rapporterar Ukrainska Pravda.

Nytt rekord

Ukraina fortsätter att satsa stort på drönarteknologin, för såväl offensiva som försvarsmässiga insatser.

Det är drönarpiloter från Sirius-bataljonen för obemannade system, som tillhör Ukrainas 118:e självständiga mekaniserade brigad, som nu har satt ett nationellt rekord.

Detta genom att förstöra 61 ryska Molniya-drönare på en enda dag.

Bara ett team

Så här lyder ett meddelande från den 118:e brigaden:

– Piloter från Sirius-bataljonen för obemannade system, som tillhör den 118:e självständiga mekaniserade brigaden, har satt ett absolut nationellt rekord i att stoppa fiendens drönare, menas det.

– En enda besättning för jakt- och spårningsdrönare förstörde 61 ryska Molniya-drönare under en och samma dag. Med detta resultat har teamet inte bara mer än fördubblat sin tidigare prestation, utan också lagt ribban högre för hela Ukrainas försvarsmakt.

Fram till nu låg det högsta registrerade antalet i landet på 44 drönare.

Men flera tog sig igenom

Flera ryska drönare har dock tagit sig igenom det ukrainska luftförsvaret.

Tio personer har dött och åtminstone 48 personer har skadats i de stora ryska attackerna, uppger Kyiv Independent.

Träffar har registrerats i bland annat Sumy, Zaporizjzja och Odessa.

“Kanske vill de vänta”

I en kommentar menar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland kan vilja att kriget ska pågå längre än andra världskriget.

– Kriget måste få ett slut. Det har redan skördat liv under ett femte år, menar han.

– Detta fullskaliga krig har pågått längre än första världskriget. Kanske vill Ryssland vänta tills det pågått längre än andra världskriget.

Foto: By АрміяІнформ - https://web.archive.org/web/20240511203727/https://armyinform.com.ua/2024/04/29/pit-operatoriv-bpak-berezhe-krov-pihoty-reportazh-armiyainform-pro-robotu-bomberiv-desantnykiv/, CC BY 4.0

Text: Redaktionen