Det har varit en lång och utdragen lågkonjunktur i Sverige.

Efter en period med hög inflation och höga räntor har investeringsrisken varit låg och svenska folket har hållit hårt i plånböckerna.

Men på tisdagsmorgonen kommer Swedbank med ett pangbesked – återhämtningen har börjat.

Återhämtningen är igång

Svensk ekonomi har börjat återhämta sig, understryker storbanken.

Trots vad Swedbank beskriver som en “turbulent omvärld” kommer tillväxten i Sverige att tillta framöver.

Lägre inflation, lägre räntor och stärkt köpkraft hos hushållen bidrar till att den svenska ekonomin nu bedöms börja röra sig uppåt igen.

“Allt tydligare tecken”

Swedbank räknar med att köpkraften stärks ytterligare framöver och att hushållens konsumtion ökar med tre procent nästa år.

– Nu syns allt tydligare tecken på att hushållens konsumtion har börjat stiga och stämningsläget har förbättrats, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett pressmeddelande.

– Hushållens köpkraft stärks ytterligare framöver till följd av lägre inflation, skattesänkningar och sjunkande ränteutgifter vilket ger en injektion till konsumtionen och svensk ekonomi.

Flera saker

Swedbank bedömer även att arbetsmarknaden kommer att stärkas under nästa år – och “räknar med att en gradvis förbättring av arbetsmarknaden inleds under nästa år då återhämtningen i ekonomin har fått fotfäste”.

En starkare svensk krona och en inflation som rör sig under Riksbankens mål på två procent bedöms också bidra till vändningen.

“Växlar upp”

Återhämtningen tar ytterligare fart nästa år och Swedbank räknar med att svensk ekonomi växer med 2,4 procent under 2026 och 2,2 procent under 2027.

– Finanspolitiken ger ett välbehövligt stöd för att få fart på svensk ekonomi, där skattesänkningar och offentliga investeringar bidrar till att växla upp svensk ekonomi, säger Mattias Persson.

Under 2026 når offentliga investeringar, som andel av BNP, de högsta nivåerna sedan åtminstone 1980 enligt Swedbank.

Foto: Ekonomibladet

Text: Redaktionen

Beskedet kom förra veckan efter ett beslut från Internationella skid- och snowboardförbundet, Fis.

Inte ens under neutral flagg ska idrottarna få delta.

Beslutet har rört upp känslorna i Ryssland.

Och ilskan riktas inte enbart mot beslutet i sig, utan även mot ryska tv-kanaler som skulle få för sig att sända tävlingarna.

– Det är landsförräderi att titta på OS, säger exempelvis hockeyprofilen och politikern Vjatjeslav Fetisov till kanalen Sport-Express, enligt Dagbladet och tillägger:

– Jag såg ingenting från OS i Paris, och jag kommer inte att se något från Milano. Jag tycker det vore ett svek.

"Som att heja på fienden"

Argast av allihop är möjligen Dmitrij Vasiljev, tidigare storstjärna inom skidskytte.

Han har ett budskap till hela tv-branschen i Ryssland.

– Det är fel att visa OS på rysk tv. Det är som att heja på fienden, säger han enligt den norska tidningen.

Vasiljev har tidigare riktat ilska även mot beslutet att porta ryska skidåkare från tävlingen.

Kan införa förbud

Svetlana Zhurova, tidigare olympisk mästare men numera politiker i ryska duman, säger att hon är för ett förbud mot att sända OS i Ryssland.

Match TV, Rysslands största sportkanal, har ännu inte gett besked huruvida man kommer göra i frågan.

– Om inte antalet ryska idrottare förändras är det inte rätt att visa OS i vårt land, säger Zhurova till Sport24, enligt Dagbladet.

"Saken behandlades grundligt"

Fis har även beslutat att belarusiska skidåkare inte ska få lov att delta i OS.

– Diskussionen var väldigt öppen och alla fick säga sin åsikt. Det var säkert bra att saken behandlades grundligt och att det sedan röstades, säger Fis finländska styrelsemedlem Martti Uusitalo till Yle.

Ryska skidförbundet har kallat beskedet för “en fortsättning på den diskriminerande politiken gentemot våra idrottare”.

Ryska och belarusiska idrottare har varit avstängda från internationell skidsport sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter med sina omfattande drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur.

Samtidigt slår även robotar och missiler som ATACMS eller Storm Shadow då och då ner på rysk mark.

Nu kommer besked om att Storbritannien har skickat fler Storm Shadow-missiler till Ukraina, rapporterar The Independent.

Nya missiler

USA:s president Donald Trump har sagt att det inte blir några Tomahawk-robotar till Ukraina.

Däremot kommer Ukraina att få fortsätta använda Storm Shadow-missiler som ska slå till i Ryssland.

Det framgår emellertid inte exakt hur många missiler Ukraina nu får – men de är tänkta att fylla på det ukrainska lagret inför den kommande vintern.

Det är Storm Shadow

Storm Shadow är en anglo-fransk kryssningsmissil med en maximal räckvidd på cirka 250 kilometer – som i Frankrike kallas för Scalp. 

Den skjuts från ett flygplan, flyger sedan i nästan ljudhastighet, tätt intill terrängen, innan den sänker sig och detonerar sin stridsspets, rapporterar BBC.

Britterna har länge skickat Storm Shadow-missiler till Ukraina, men de fick bara börja användas mot mål i Ryssland efter att Joe Biden 2024 gav Ukraina tillåtelse att använda amerikanska vapen på sådant sätt.

Logistik, flygfält och militärindustrin har varit mål för Storm Shadows-attacker.

Läs mer: Sirener ljuder – kraftiga explosioner i Ryssland

Och Patriot

Ukraina har i dagarna även fått fler luftförsvarssystem av typen Patriot, rapporterar ABC News.

Det är någonting som president Volodymyr Zelenskyj har efterfrågat länge.

“Sätts i drift"

Det är oklart hur många system Ukraina har fått.

Men systemen kom från Tyskland – som för två månader sedan uppgav att de skulle skicka två Patriotsystem till Ukraina.

– Fler Patriot-system är nu i Ukraina och sätts i drift, meddelar Zelenskyj.

Läs mer: UPPGIFTER: “Oöverträffad tillströmning av döda ryssar”

Foto: By Rept0n1x - Own work, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen